1

MEDICINSK TERMINOLOGI+

BTF HT 05(CN)

KORT FARMAKOLOGI-HISTORIK

Här har ni nu utlovadkomplettering av stoffet.

Nedanstående behöver ni alltså inte "plugga in" och det kommer inga
särskilda frågor på detta på tentan...

- Istället rekommenderas ni varmt att i lugn och ro vid tillfälle gärna titta
igenom materialet, vilket ni kan komma att ha nytta av i er kommande
yrkesgärning... :-)

Idiopatisk
("idios" = "i sig"). En idiopatisk sjukdom = en sjukdom vars orsak man inte
känner till (har alltså oklar etiologi)

Neurologi
(urspr "läran om senor" - man trodde att nerverna varen typ av senor!)
Vissa muskler har större infästande senor som fortfarande kallas
"aponeuroser". Numera läran om nervsystemets sjukdomar

Psykiatri
("psyke iatrikos" = "själens läkare"). Den medicinska vetenskapen om de
psykiska/mentala sjukdomstillstånden. OBS: En psykiater är alltså en läkare
(med t ex rätt att förskriva recept) till skillnad mot en psykolog. (Psykologi =
"själens lära"). En psykolog studerar mentala/psykiska funktioner i vidaste
bemärkelse - men är alltså ingen läkare - kan dock bedriva psykoterapi (- se
nedan).

Psykos
("psyke osis". "Osis" = "abnormt/sjukligt tillstånd"). Ett gravt psykiatriskt
sjukdomstillstånd med bl a regelrätta vanföreställningar/hallucinationer och
verklighetsförlust

Neuros
("neuro osis". "Osis" = "abnormt/sjukligt tillstånd"). Ett mer luddigt begrepp
som inte används lika mycket idag, omfattande mildare former av mentala
störningar (t ex hypokondri, "neurasteni", allmän ängslan etc) jämfört med
psykos.

2

Psykologi
("själens lära"). Vetenskapen om de mentala funktionerna. OBS: En psykolog
är till skillnad från en psykiater alltså ingen läkare och kan t ex inte förskriva
recept- men kan dock bedriva psykoterapi (- se nedan).

Gynekologi
("gyne" = "kvinna"). Läran om kvinnans sjukdomar

Obstetrik
("läkekonsten om att stå i vägen", jmfr engelskans "obstacle" = "hinder". Den
som förlöste en kvinna skulle ju "hålla emot" i viss utsträckning!)
Den medicinska läran om förlossningar.
Barnmorskakallades förr "jordemor" (= den som lyfte upp det nyförlösta
barnet från jordgolvet). Barnmorska heter på engelska "midwife" = "med-
viv" ("viv"= gammalt germanskt namn på kvinna) = "med-kvinna" = "en
kvinna som finns tillsammans med den som skall föda. Ett gammalt svenskt
uttryck för barnmorska är "ackuschörska" = fr franskans
"accoucheur"/"accoucher", fornfranskan "culcher", urspr latin: "collocare"
="med-ligga" (Jmfr: "voulez-vous coucher avec moi?":-), En kvinna som
låg/fanns tillsammans med den som skulle föda. Barnmorska heter
"Hebamme" på tyska, men har eg ingenting med "amma" att göra(mkt
gammalt ord med oklart ursprung;ev "heben" ="häva/hiva" = "lyfta")

Andrologi
("andros" = "man"). Läran om mannens speciella medicinska problem och
sjukdomar

Oto-Rhino-Laryngologi
("ous" ="öra", "rhino" = "näsa" - jmfr "rhinoceros " = "noshörning" :-),
"larynx "= (övre delen av) halsen). Läran om "öron-näsa-hals-sjukdomarna,
"ÖNH". På engelska "ENT" = "ear, nose, throat"

Audiologi
("audire" = "höra"). Läran om hörselns/hörandets sjukdomar

Oftalmologi
("oftalmos" = "öga"). Läran om ögats och synens/seendets sjukdomar
(jmfr t ex uttryck som "optik/er")

Anestesiologi
("an estes" = "utan känsla", "narkoslära"). Läran om "in/sövande/sövning"
(före medicinska/kirrurgiska ingrepp)

3

Analgesi
("an algos" ="utan smärta") = bedövning

Reumatologi
(eg läran om "utgjutelser": "rheuma"="ström"/"flöde"/"utgjutelse" =
"uppsvälldhet" - mfr moderna ord som "rytm", "rheostat (= flödesreglerare)
och "ström". Läran om de reumatiska sjukdomarna

Geriatrik
("geras iatrikos" = ålderdomens läkekonst). Den medicinska specialiteten om
de gamlas sjukdomar, "åldringsvården".

Socialmedicin
("socius" = "kompanjon", "följeslagare" = "samhällsmedborgare"). En form
av samhällsmedicinsom "ställer människan och hennes sociala villkor i
fokus" ur medicinsk synvinkel

Odontologi
(läran om "odontotos" = "kugge","tand"). Den medicinska läran om
tändernas sjukdomar. På engelska "dentistry" ("dens" = "tand")

Akut
("akut" ="skarp", "spetsig"). En akut sitution = "skarpt läge", något som
kräver omedelbar bedömning och /el åtgärd

Kronisk
("chronos" = "tid"). En kronisk sjukdom är en långdragen, långvarig, i tiden
utdragen sjukdom

Diagnos
("dia gignoskein" = "isär lära" = särskilja/göra en distinktion). Att ställa rätt
diagnos= att bestämma rätt sjukdom

Differentialdiagnos
(Av "differere" = "urskilja"). Ett antal tänkbara alternativa diagnoser som
man har att välja mellan då man skall ställa rätt diagnos vid en viss
sjukdomsbild

Anamnes

4

("erinring" ="minnande"). En patients berättelse för doktorn om sin sjukdom.
(motsats "katamnes" = "läkaren följer upp patientens sjukdom" = ett uttryck
som används sällan)

Status
("läge"/" situation"). Tillstånd. Beskrivning av en patients tillstånd vid visst
tillfälle (t ex "status vid ankomst till akuttmottagning")
(Efter anamnes och status vid första sjukbesöket gör läkaren ofta en PBD =
"preliminärbedömning")

AT
Förkortning för "allmäntillstånd". Del av bedömning av patients status. Ofta
"första intrycket" av om patienten mår bra och är opåverkad eller ev direkt
uppvisar något sjukdomstecken

us
förkortning för "undersökning". "Examination" på engelska

Lab
("laborere" = "arbeta", "jobba"). Inom sjukvården oftast beteckning på
undersökningsresultat av "blodprover" (som laboratoriet analyserat fram
/"jobbat fram":-)

Rtg
Röntgen (Wilhelm Konrad Röntgen, 1845-1923) uppfann tekniken. På
engelska vanligen"X-ray" (även om "roentgenology" förkommer)

Symtom
("syn piptein" = "ihop falla") En viss sjukdom leder till vissa speciella
sjukdomstecken = symtom (t ex hosta, feber, rodnad, klåda, sveda,
förstoppning)

Syndrom
("syn dromos" = "samman springa") En ansamling av symtom som
tillsammans är typiska för en viss sjukdom.
(Begreppet förekommer även i namn på vissa sjukdomar: "Parkinsons
syndrom, Cushings syndrom, Menièrs syndrom, Picks syndrom, Sjögrens
syndrom etc)

Journal

5

"diurnalis" = "daglig". "Dagbok". Samling av patientens hela sjukberättelse
(inkl bl a anamnes, status, lab, medicinlistor, operationberättelser,
daganteckningar etc) Efter

Nat Funkt (funct nat)
"Naturliga funktioner" (som vi alla utför dagligen...). Hur patienten sover,
äter, kissar och bajsar etc...

Epikris
("epi krisis" ="vid avgörandet"). Eg den avslutande sammanfattningen,
slutbedömningen i journalen efter ett genomgånget
sjukdomsfall/sjukhusvistelse

Kris
"vändpunkt"/"avgörande". Numera avses vanligen ett allvarligt skede i ett
sjukdomsförlopp

Indikation
("In dicere" = "in tala"). Eg de sjukdomar/tillstånd för vilka en viss
medicinering (el behandling) skall förskrivas/insättas

Kontraindikation
("Kontra" = "mot"). De tillstånd vid vilka en viss medicinering (el
behandling)inte får förskrivas/insättas

FASS
"FArmaceutiskaSpecialiteter iSverige". (Detta visste ni innan :-), en årligen
utkommande förteckning över alla registrerade läkemedel i Sverige, utgiven
av Läkemedelsindustriföreningen (LIF)

LB
Läkemedelsboken. Apoteksbolagetsbok om läkemedelsbehandling av olika
sjukdomstillstånd. Utkommer vartannat år med ny upplaga.

Farmakopé
(Ph Eur, 4 uppl 2002)
anger fastställda regler och metoder för framställning - numera också
kvalitetskontroll - av läkemedel; samt (beslutade eller fastställda) samlingar av
definitioner, regler och kvalitetsnormer för läkemedelsubstanser och
läkemedelsberedningar som skall tillämpas. Numera gemensam för hela EU
(även detta hade vi nämnt tidigare:-)

6

Effekt - Verkningsmekanism
Som sagt - skilj på dessa begrepp.
Med mekanismenför ett visst farmakon avses hur det verkar i kroppen (på
cellulär/biokemisk nivå - t ex via receptorpåverkan eller enzyminhibition etc)
för att ge en effekt på patienten(t ex att hjärtfrekvensen minskar, hostan
lindras, svedan avtar...)

Biverkning
- Se föreläsningarna i Allmän Farmakologi!

Fysioterapi
= Sjukgymnastik

Psykoterapi
Behandling av psykiatriska/mentala tillstånd där man icke begagnar sig av
läkemedel utan andra metoder, oftast via samtal/kontakt med terapeuten,
vilken kan vara psykolog el psykiater. (Stort ämnesområde - datorsökning på
termen "psychotherapy" ger långt över 10 miljoner träffar...)

Apotek
("lagerhus"). Numera försäljningsställe (och även lager) för läkemedel

Kausal
("causa" = "orsak"). En kausal terapi slår mot orsaken till det onda

Kurativ
"Kur" = "bot". En kurativ terapi botar/kurerar patienten från den aktuella
sjukdomen

Symtomatisk
Symtomatisk terapi slår mot symtomen vid en viss sjukdom. Patienten mår
bättre, men är inte botad från grundsjukdomen

Palliativ
("palliatus" = '"täcka"/"bädda" över') . Palliativ terapi är understödjande
terapi. T ex att man ger vitaminer till en pat med en magtarmsjukdom som bl
a försvårar vitaminupptag

Profylaktisk

7

("pro fylaxis" betyder också '"täcka"/"bädda över"'/"förebygga").
Profylaktisk terapi = Att via olika åtgärder förhindra att t ex en sjukdom
bryter ut

Preventiv
("pre venir" = "före komma"/förhindra). Se profylaktisk ovan. Ofta inte
minst i samband med barnbegränsningsåtgärder ("P-piller")

Konservativ regim
("com servare" = "hålla vakt över"/bevaka/bibehålla"). En behandlingsstrategi
av avvaktande,"passiv" art. Man följer sjukdomsförloppet (och är
uppmärksam) men genomför inte alltför omfattande åtgärder

Radikal regim
("radix" = "rot"). Man går till roten med problemet, agerar, är aktiv och
försöker via olika åtgärder angripa sjukdomen(s orsaker)

Aktiv/Aggressiv terapi
("actum" ="få något gjort"/agera/(åka!))
("ad gradus"="ta steg/attackera/bråka..). Man är mycket aktiv för att via alla
tänkbara åtgärder försöka åtgärda sjukdomen

Symtomatologi
En sjukdoms symtombild (kan i vissa fall var ett "syndrom" - se ovan)

Naturalförlopp
Hur en sjukdom förlöper utan behandling

Prognos
("före/framåt se"). Hur man förväntar sig att (t ex) ett sjukdomsförlopp
kommer att förlöpa framåt i tiden

Prevalens
("præ valere" ="vara aktiv"). Antal patienter/individersom är sjuka i en viss
sjukdom vid viss tidpunkt (=punktprevalens).
Antal patienter/individersom är sjuka i en viss sjukdom någon gång under
livet ="livstidsprevalens"

Incidens
("in cidere" = "in träffa"/infalla, hända). Antal personer/individer som
insjuknari en viss sjukdom under under en tidsperiod (vanligen ett år)

8

Epidemiologi
("Epi demos"="hos folket"). Läran om förekomst av sjukdomar och olika
sjukdomssamband inkl förekomst av ev sjukdomsframkallande faktorer i
befolkningen/hos olika populationer.
OBS! Således inte "läran om epidemier"

Predisposition
("före läggning"). Benägenhet för någonting, t ex att utveckla en viss
sjukdom

Infektion(Infestation, parasit):

Infektion:
("in facere" = "in föra", t ex bakterier...). Förekomst av mikrober (bakterier,
baciller, virus mm någonstans i kroppen. Är man angripen av "högre
varelser" såsom löss, skabb, loppor, maskar etc användes begreppet
infestation.
Dessa sjukdomsalstrare är exempel på parasiter ("para situs"="bred/vid
stället"), organismer som behöver någon annan att leva på i (= värden)

Inflammation
("in flammare" = "i eld/flammor"). En klassisk inflammation kännetecknas av
symtomen "rubor" (rodnad), "tumor" (svullnad), "calor" (värmeökning) och
"dolor" (smärta/ömhet). En inflammation behöver INTEvara orsakad av en
infektion (men kan vara det). T ex kan ett allergiskt tillstånd ge upphov till
inflammationssymtom