Sidhänvisningar litteratur: Rang, Dale & Pharmacology 4th
ed. pp 338-349,
(418-25) (210-213, 217-219) (148-151)
Övrig rekommenderad litteratur:Läkemedelsboken 1999/2000 s.565-582,
(613-616), Farmakologisk behandling av astma, i ”Information från
Läkemedelsverket” (2002) 13(2):4-70., Behandling av kronisk obstruktiv
lungsjukdom – KOL, i ”Information fån läkemedelsverket” (2002) 13(4):8-68.
Översiktlig kunskap om obstruktiva lungsjukdomar (såsom astma, KOL)
luftvägsallergi, rhiniter.
Principer för behandling av obstruktiva lungsjukdomar och övre-luftvägs-
allergier.
Särskilda hänsyn vid lokal administration av läkemedel till luftvägar.
Verkningsmekanismer, biverkningsprofiler och indikationer för
läkemedelsgrupper avsedda för andningsorganen:b2-receptoragonister,
antikolinergika, xantiner, glukokortikoider, leukotrienantagonister,
antihistaminer, expektorantia (=mukolytika och hosthämmande medel).
Sjukdomstillstånd i luftvägar
Astma: Avser ett tillstånd med reversibel obstruktivitet i bronkträdet. På
senare år har man funnit anledning betrakta sjukdomen som i huvudsak
inflammatorisk.
Ex: allergisk astma, ansträngningsutlöst astma, hyperreaktiv astma
Kronisk obstruktiv lungsjukdom: (KOL) är ett brett begrepp som innefattar
obstruktivitet (reversibel eller icke-reversibel) och/eller emfysem och/eller
kronisk bronkit. KOL drabbar huvudsakligen rökare. Rökstopp viktigaste
åtgärd.
Luftvägsallergier: Allergisk rhinit, allergisk astma. Typiska allergen-utlösta
symtom. Förhöjda IgE-halter och eller Pricktest eller RAST-panel positiv för
luftvägsallergener stöder diagnosen allergisk rhinokonjunktivit eller
allergisk astma.
Andra rhiniter: Vasomotorisk rhinit, Rhinitis medicamentosa, rhinitis sicca
Lokal administration av läkemedel till luftvägar
Inhalation möjliggör lokalt höga läkemedelskoncentrationer med mindre
systemisk effekt. Partikelstorlek har betydelse för var läkemedlet hamnar.
Ca 90% av given dos sväljs ned! Därför önskvärt med låg enteral
absorption. Stor första passage metabolism också önskvärd.
b-2-receptor agonister verkar på b-2-receptorer på glatt muskulatur i bronker.
Muskelrelaxation genom cAMP-ökn. Kortverkande preparat exv: terbutalin
(Bricanyl®), salbutamol (Ventoline®). Långverkande preparat: salmeterol
(Serevent®), formoterol (Oxis®) Risk för toleransutveckling.
Biverkningar: Tremor skelettmuskulatur, hjärtklappning, hypokalemi.
Verkar genom att blockera muskarinreceptorer på glatt muskulatur.
Blockerar så kolinerg tonus. EJ effektiv på alla typer av bronkokonstriktion.
Enda preparat: ipratropium (Atrovent®) Huvudsakligen använd vid KOL, ofta i
kombination med betastimulerare.
Flera tänkbara verkningsmekanismer. Huvudsakligen
fosfodiesterashämning (=> cAMP-ökn.) och adenosinreceptorantagonism.
Glattmuskelrelaxation, ev. viss antiinflammatorisk effekt, CNS-excitation,
dessutom ses ökad diures, förhöjd arbetsförmåga.
Biverkningar: Litet terapeutiskt fönster medför behov av koncentrations-
bestämning. Överdosering kan leda till hjärtklappning, dödliga
hjärtarrytmier, huvudvärk, kramper. Elimineras huvudsakligen via lever. Stor
individuell och ålders-variation. Preparatexempel: aminofyllin (Teofyllamin®),
teofyllin (Theo-Dur®)
”Antiinflammatoriska läkemedel”
Minskar slemhinnesvullnad och bronkiell retbarhet vid allergisk, hyperreaktiv
och ansträngningsutlöst astma genom att hämma den inflammatoriska
processen. Inhalationspreparat finns för underhållsbehandling av astma
(och ev KOL), behandling av rhinit (allergisk, medicamentosa och
vasomotorisk). Biverkningar måttliga vid dygnsdoser < 1600 µg (vuxna).
Preparatexempel: budesonid (Pulmicort®), flutikason (Flutide®) (Anm:
samma kortisontyper som vid utvärtes behandling av hudbesvär)
Peroral behandling kan vara aktuell. Svårbehandlade rhiniter/konjunktiviter
kan ibland behandlas med parenterala depåpreparat.
Hämmar glattmuskelkontraktion, minskar inflammationsprocess. I Sverige
finns montelukast (Singulair®), som är en CysLT1 -receptorantagonist. I
USA finns även zileuton, en 5-lipoxygenashämmare som minskar bildandet
av leukotriener. Preparaten framför allt effektiva vid ansträngningsutlöst
astma, möjligen även rhiniter. Få biverkningar (zileuton leverbiverkan) men
långtidseffekter okända.
Oklar verkningsmekanism. Förhindrar histaminfrisättning från mast-celler,
men detta ej enda förklaring. Huvudsakligt användningsområde idag är
rhiniter/konjunktiviter (Lomudal®), samt lindrig astma hos barn. Få
biverkningar. Låg peroral absorption. Bör användas förebyggande. Nackdel
täta administrationer. Stadigt minskande användning.
Icke-sederande H1-blockerare såsom loratadin (Clarityn®), cetirizin (Zyrlex®)
används vid allergiska rhiniter/konjunktiviter, men haringenplats i astma-
behandling. Få biverkningar, förutom för terfenadin, som kan ge livshotande
arrytmier och interagerar med bl.a. antimykotika, antibiotika, antidepressiva
och neuroleptika.
Imidazolinderivat utgör aktiv komponent i vanliga nässprayer.
Huvudsakligen a-adrenerg effekt. Rhinitis medicamentosa är relativt vanlig
biverkan.
Phenylpropanolamin (Rinexin®) exempel på peroralt avsvällande preparat.
(Pseudokrupp - racemiskt adrenalin (Micronefrin®) i inhalation)
Få effektiva preparat. Slemlösande såsom acetylcystein utgör en
grundbehandling vid cystisk fibros och är vanlig behandling vid KOL. Verkar
genom att spjälka disulfidbindningar och därigenom minska viskositeten.
Opioider verkar hostdämpande. Noskapin saknar centrala effekter.
Inhalation av beta-2-agonist vid behov
Steroidinhalation < 1 mg per dygn (eller
kromolikat). Montelukast?
Inhalation långverkande beta-
2-agonist. Montelukast?
Inhalation steroider i
högdos < 2 mg
Detta utgör en standardstrategi. Man kan även lägga till teofyllin ” på toppen”
vid svårare fall. Tillfälliga försämringar i samband med virusinfektioner kan
behöva peroral steroidbehandling. Kort tid => uttrappning behövs ej.
Allergisk rhinit/konjunktivit
Antihistamin och/eller kromoglikat
Antihistamin (ev lokalt) och/eller
lokala steroider
Perorala
steroider (eller
depåsteroider)
om
säsongsbundet
Framtida behandling astma?
Anti-IgE antikroppar (Omalizumab)
Adenosinreceptorantagonister?
Specifika phosphodiesterashämmare?
Muskarina receptorantagonister, långverkande?
Apoptosstimulerare???
Hämmare av ”allergisk kemotaxis”?
24 årige Johan söker på vårdcentralen för andningsbesvär. Han beskriver
pip i bröstet i samband med innebandyspel och då han är hos sin
kattälskande flickvän rinner näsan och ögonen kliar. Just idag mår han dock
typiskt nog ganska bra.
Annan information av betydelse?
Vilka diagnoser kan man tänka sig?
Undersökning/utredning?
Behandlingsförslag – andra åtgärder?
Vilken preparatgrupp utgör idag hörnstenen i astmabehandling och varför?
Beskriv verkningsmekanismen och tänkbara biverkningar (beroende på
administrationssätt).
Vid inhalationsbehandling kommer, beroende på partikelstorleken, en stor del av
den inhalerade dosen (50-90%) att fastna i svalget och så småningom sväljas
ned. Tänk igenom på vilka sätt man kan undvika att det nedsvalda läkemedlet
utövar systemeffekter (effekter på hela organismen).
Beskriv verkningsmekanismen för kort- och långverkande b2-agonister avseende
behandling av astma.
Då kortverkande betastimulerare fick allmän spridning kom rapporter
dödlighet i akuta astmaanfall. A) Hur kan detta förklaras? (det finns flera
tänkbara mekanismer) B) Skall man undvika betastimulerare av detta
skäl?
Astma karaktäriseras av obstruktiva symtom med variabilitet och
reversibilitet. Vad menas med obstruktivitet i detta sammanhang och hur
kan man påvisa reversibilitet?
Leukotrienantagonister utgör ett ganska nytt tillskott i
behandlingsarsenalen mot astma. Beskriv verkningsmekanism och
indikationer.
Vad är rhinitis medicamentosa? Orsaker? Behandling?
