1

HYPERTONI OCH HYPERTONIBEHANDLING

CN 2008

Definition:
European Society of Hypertension, European Society of Cardiology,
International Society of Cardiology, WHO m fl:

Systoliskt ≥140 mm Hg el diastoliskt ≥90 mm Hg i vila,
uppmätt vid minst tre tillfällen under tre månader

I sittande efter fem minuters vila med ryggstöd och stöd för mätarmen. Manschett i hjärthöjd.
Medelvärde av minst två mätningar med två min mellanrum. Vid första tillfället dubbelsidigt.
- 24-timmarsblodtrycksmätningöverväges vid osäkra resultat (”white-coat-syndrom”)

Prevalens:
I Sverige: 25% av befolkningen över 20 år

Symtom:
Påfallande få eller inga alls. Huvudvärk kan förekomma liksom yrsel, uttröttbarhet och
irritabilitet. Impotens kan vara ett tidigt symtom. Ofta ”en passant”-fynd.

Riskfaktor för:
Cerebrovaskulära sjukdomar (stroke)
Njurskada
Hjärtsvikt, koronarkärlssjukdom
Aneurysm

Etiologi:
A.) Sekundär (2 - 5%):

Njursjukdom
Binjurebarkssjukdom
Cushings syndrom
Metabola syndromet
Akromegali
Systemsjukdomar
Rubbad thyreoideafunktion
Rubbad parathyreoideafunktion
Nikotin

Stress
Sömnapné
Preeklampsi
Coarctatio aortae
Atheroskleros
Förgiftningar
Lakrits mm
Drogmissbruk
Iatrogent

B.) Primär (”Benign”) Essentiell, Idiopatisk (95 – 98%):
Omtvistat, multifaktoriellt, många teorier

Saltintag
Obesitas
Insulinresistens
RAAS
Sympatikus
Intrauterin nutrition
”Endogent ouabain”?

Stress
Genetik
”Endoteldysfunktion”
Låg födelsevikt
Neurovaskulära anomalier
”Syndrom X”
Apelin?

2

- Således: Riskfaktorer för högt blodtryck:

IMAGE hypertoni-webb-version01.gif

Familjär tendens
Störd dygnsrytm
Övervikt
Rökning
Stress
Diabetes, typ 1 och 2
Njursjukdomar

Alkoholmissbruk
Drogmissbruk
Fet och saltrik kost
För lite motion (”soffpotatis”)
Förhöjdakolesterolvärden
Medicinering
Etnicitet

Fysiologisk blodtryckreglering:

CNS; hypothalamus, hypofys
”Vasomotorcentrum” (VMC) i medulla oblongata
ANS: sympatikus / parasympatikus (vagus!), sympatiska gränssträngen
Baroreceptorer (volyms-/sträck-receptorer), (kemoreceptorer: O2, CO2, pH)
Hjärta
Kärl, arteriolfunktion (PR!)
Njure
Binjure
Endokrint: RAAS (renin, angiotensin II, aldosteron), ADH, humorala katekolaminer (adrenalin,
noradrenalin), Atrial Natriuretic Factor (= ANF) (BDNF)

- Se skiss nästa sida!

BP = CO x TPR

Patofysiologi:

”Rubbning i något/några av ovanstående fysiologiska system”

Knäckfråga:
Var och hur initierasprocessen?”

IMAGE hypertoni-webb-version02.gif

-
-
-

Överdriven sympatikusaktivitet?
Hypertonitendens medföljer njurtransplantat(!)
Låg-, resp hög-reninhypertoniker…

IMAGE hypertoni-webb-version03.gif

(Jazz-LP: ”HYPERTONI”, Arne Domnérus, Bengt Hallberg, 1977)

3

IMAGE hypertoni-webb-version04.gif

4

Behandling:

Mål: <140/90
(<130/80 vid diabetes, njursjukdom el mkt hög kard-vask-risk)

Historik:

Sympatektomi
Adrenalektomi
Avlägsnande av den sympatiska gränssträngen
Flebotomi
Kvicksilverdiuretika
Digitalis
Belladonna
Koffein
Nitriter
Kalciumsalter
Jodider
Thiocyanater
Osmotiska diuretika
Blodiglar
Extrem saltkarens (”Rice Diet”)
Ganglieblockerare = Ach-antagonister (trimetafan, hexametonium, mekamylamin)
NA-frisättningsinhibitorer (guanetidin, betanidin, bretylium)
”Kärlvidgare” (hydralazin, prazosin, fentolamin)
Reserpin (Adelphin-Esidrex-K - avreg så sent som 1984!)
Barbiturater (fenobarbital)
Alfametyldopa

A.) Icke-medikamentell:

Tobak
Motion (rask promenad 30 minuter dgl)
Vikt
BMI under 25
Alkohol
Saltintag

B.) Farmakologisk:

Farmakologisk behandling till patienter med kvarstående medelhöga och högre risknivåer om
inte icke-medikamentella åtgärder haft tillräcklig effekt. Gäller även äldre individer.
Starta omgående om trycket överstiger 180/110 mm Hg.
Vid okomplicerad hypertoni ordineras något eller några preparat ut grupperna:

- Tiaziddiuretika

IMAGE hypertoni-webb-version05.gif

- ACE-hämmare

IMAGE hypertoni-webb-version06.gif

- Betablockerare

IMAGE hypertoni-webb-version07.gif

- Kalciumkanalblockerare

IMAGE hypertoni-webb-version08.gif

- Angiotensinreceptorblockerare (ARB)

IMAGE hypertoni-webb-version09.gif

5

Rekommendationer 2008:

- I första hand:
ACE-hämmareoch/eller tiaziddiuretikaeller kalciumkanalblockerare
(ARBvid ACE-hämmarintolerans)

IMAGE hypertoni-webb-version10.gif

Vid ssk indikationer eller som tillägg: betablockerare

IMAGE hypertoni-webb-version11.gif

Vid ev behov av ytterligare tillägg: spironolaktoneller alfablockerare

IMAGE hypertoni-webb-version12.gif
IMAGE hypertoni-webb-version13.gif

Generella kommentarer:

Tiaziddiuretika:
Billiga. Överväges i första hand vid behandling av okomplicerad hypertoni. Fördelaktiga för
äldre kvinnor, bl a ur osteoporosförebyggande synvinkel. Effektiva vid reduktion av isolerat
förhöjt systoliskt tryck. Metabola biverkningar - omdiskuterat att användas till diabetiker.
Kombination med betablockerare ökar risk för nyinsjuknande i typ-2-diabetes.
Vid nedsatt njurfunktion utbyte mot loopdiuretika.

IMAGE hypertoni-webb-version14.gif

ACE-hämmare:
Ffa till patienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom inklusive vid strokeprofylax. Njurprotektiva
ssk hos typ-1-diabetiker. Fördelar beträffande behandling av medelålders män - särskilt dem
som är i riskzonen för diabetes. Reducerar risken att insjukna i typ-2-diabetes. Har en särskild
plats vid blodtrycksbehandling av patienter som redan har diagnosen diabetes mellitus.

Betablockerare (Betr omfattande preparatgenomgång - se nedan):
Billiga. Ges till patienter med angina, hjärtsvikt eller vissa arytmier. Mindre effekt på
vänsterkammarhypertrofi än övriga medel. Kombination med tiazid kan öka risken för
nyinsjuknande i typ-2-diabetes.

Kalciumkanalblockerare (Betr omfattande preparatgenomgång - se nedan):
Har de senaste åren inte varit förstahandsalternativ - men nu kommit tillbaka (LB 2007-2008).
Billiga. Obetydliga metabola effekter (glukos-, lipidmetabolism). Svag bronkdilaterande effekt.

Genomgång av preparatgrupper:

(OBS! - beträffande diuretika, ACE-hämmare och ARB: - se sep föreläsningsstenciler!)

I.) Betablockerare:

IMAGE hypertoni-webb-version15.gif

Verkningsmekanism:
Generellt – ”sympatikushämning”:
Blockerar effekter av (humoralteller synaptiskt frisatt) NA(och A), medierade via olika typer
av ”adrenerga beta-receptorer”
Reducerar NA-frisättning via blockad av presynaptiska autoreceptorer

Fyra ”egenskaper”: ISA, selektivitet, MSA och fettlöslighet:

(1.) ISA = ”Intrinsic Sympathomimetic Activity”
Motverkar bradykarditendens?: oxprenolol, pindolol
(2.) Selektivitet:(beta-1 vs beta-2) Förstagenerationspreparat: oselektiva: propranolol
Andragenerationspreparat: beta-1-selektiva: metoprolol, atenolol
(3.) MSA= ”Membrane Stabilizing Activity”
Effekt motsvarande antiarytmika klass I (blockerar Na2+-kanaler): metoprolol
(4.) Fettlöslighet(CNS-biverkningar): metoprolol, propranolol

6

Effekter:

CNS:Motverkar centralt utlöst sympatikuspåslag
Medulla oblongata / VMC:Ökar baroreceptorsensitivitet (kronisk effekt)

Hjärta: Negativ kronotropi, inotropi, dromotropi, lusitropi och automaticitet (beta-1)

(Beta-1-receptorer i nodal vävnad, överledningsfibrer och myocyter, aktiverar Gs-
proteiner som stimulerar adenylcyklas att bilda cAMP från ATP. cAMP aktiverar PKA
som fosforylerar L-typ-kalciumkanaler så att Ca2+strömmar in i cellen. Även
frisättning av sekvestrerat Ca2+från endoplasmatiska retiklet. Ca2+binder till troponin
och myosin light chains ökad myocytkontraktion ökad inotropi.
- Då hjärtat normalt är utsatt för en viss sympatikustonus reverserassåledes
ovanstående effekter av betablockad.)

Kärl: Glattmuskel-kontraktion (beta-2) (mild) vasokonstriktion

(Molekylära orsaker till skillnaden mot de ”aktiverande” effekterna i hjärtat:
cAMP - som bildats efter beta-2-receptor-stimulering på samma sätt som ovan -
inhiberarhär enzymet myosin light chain kinase(MLCK) – vilket är av central
betydelse för kontraktion i vaskulära GM-celler (men saknas i myocyter) relaxation.
Hämmas
denna cAMP-bildning av betablockerare erhålles således konstriktion.

Jämfört med effekterna på hjärtat har betablockerare relativt litenvaskulär effekt
eftersom beta-2-receptorer bara har en liten modulatorisk roll (motsatt den
dominerande alfa-medierade vasokonstriktionen) på basaltonus. Hur som helst ger
blockad av vaskulära beta-2-receptorer upphov till ökad TPR. Blodflödet till de flesta
organ utom CNS reduceras. Vid kronisk administration återgår TPR till det normala
via oklara mekanismer (RAAS?). Betablockerare reducerar arbetskapacitet. Mindre
reduktion av selektiva beta-1-blockerare.)

Njure: Nedsatt reninfrisättning (beta-2)

Lunga:Glattmuskel-konstriktion (beta-2) bronk-konstriktion

Skelettmuskel:Motverkar tremor (beta-2), minskad glukogenolys

Lever:Minskad glykogenolys (beta-2)

Fettväv:Minskad lipolys (beta-3)

Indikationer:

Hypertoni

Angina pectoris (pga negativ kronotropi och inotropi minskar hjärtarbete och kardiellt O2-
behov) - se separat föreläsning!

Vissa arytmier (pga depression av SA-nod-funktion, AV-nod-överledning och förlängd
refraktärperiod i förmak) - se separat föreläsning!

Palpitationsbesvär utan organisk hjärtsjukdom

Feokromocytom

Hjärtinfarkt, re-infarkt-profylax

7

Hjärtsvikt - se separat föreläsning!

Glaukom - se ögon-laborationen!(timolol)

Hyperthyreoidism:Symptom pga överaktivt sympatikus. Adjuvant behandling vid
hyperthyreos och thyreotoxisk kris

Migränprofylax (preparat utan ISA) - se separat föreläsning!

Familjär, essentiell och senil tremor

Esofagusvaricer:Profylax mot recidivblödningar hos patienter med portahypertension

Biverkningar:

Bradykardi, nedsatt arbetskapacitet, hypotension, AV-block, hjärtsvikt

Kalla händer och fötter, förvärrande av ev perifer vaskulär sjukdom,

Bronkkonstriktion

Hypoglykemi, försenad ”recovery” från insulininducerad hypoglykemi(OBS - betablockerare
maskerar takykardi som kan vara varningssignal för insulininducerad hypoglykemi!)

GI-besvär (Parasympatikuseffekter ”släpps fria utan motverkan”)

CNS: mardrömmar, insomnia, trötthet, depression (lipidlösliga)

Kontraindikationer:

Bronkialastma och annan uttalad obstruktiv lungsjukdom
Icke kompenserad hjärtinsufficiens
AV-block
Sinusbradykardi

Försiktighet:

Samtidig administration med hjärtselektiv kalciumkanalblockerare (se nedan!) pga additiva
depressiva effekter på överledning och inotropi kan leda till block och asystoli

II.) Kalciumkanalblockerare:

IMAGE hypertoni-webb-version16.gif

- De åtta st kalciumkanalblockerare ("kalciumantagonister") som f n är godkända i FASS
delas upp efter ”selektivitet”: ”kärlselektiva ” resp ”hjärtselektiva”

IMAGE hypertoni-webb-version17.gif
IMAGE hypertoni-webb-version18.gif

A.) "Kalciumkanalblockerare med övervägande kärlselektiv effekt":

IMAGE hypertoni-webb-version17.gif

I.) Dihydropyridinderivat:
- amlodipin
- felodipin
- isradipin
- nifedipin
- nimodipin
- lerkanidipin

8

B.) "Kalciumkanalblockerare med övervägande hjärtselektiveffekt":

IMAGE hypertoni-webb-version20.gif

II.) Fenylalkylaminderivat:
- verapamil

III.) Bensotiazepinderivat:
- diltiazem

Allmänt:Det existerar olika typer av kalciumkanaler (L-, T-, N-, P-, QR-typer...)

De godkända substanserna blockerar s k L-typ-kanaler (voltage-gated Large/Long-lasting
current). Även dessa varierar strukturellt beroende på olika repertoar av subenheter.

Således tre st kemiska klasser: dihydropyridiner (flest antal preparat), fenylalkylamineroch
bensotiazepiner.

[Samtliga binder till den s k alfa-1-subenheten av L-typ-kanalen, men där till olika
sites (”strukturell” selektivitet) vilka interagerar allosteriskt med kanalens "gating"
(samt med varandra), så att kalciumjonen förhindras att passera genom kanalens
"por". (De verkar alltså inte genom att själva helt enkelt passivt "plugga igen" denna
por...)
- Affiniteten för olika substansklasser är även ”state-dependent” (jmfr föreläsning om
antiarytmika) (”funktionell” selektivitet): - vissa preparat blockerar företrädesvis
”frekvensberoende”- i nodal vävnad = ”hjärtselektiva”(verapamil och diltiazem).
Nifedipin och övriga dihydropyridiner ”spänningsberoende”- i glatt muskel =
”kärlselektiva”.]

Två typ-preparat:

1.) Verapamil, "utpräglat hjärtselektiv":

Indikationer:

- Hypertoni
- Angina pectoris
- Profylaktiskt efter akutfasen av en hjärtinfarkt när beta-blockerare ej kan användas.
- Förmakstakyarytmier och AV-nodala takyarytmier
(Förkortar platåfas genom att minska inflöde t av Ca2+. Detta leder till:
- Hämning av prematura ektopiska hjärtslag genom att fas 4-depolarisationen
förhindras.
- Minskning av hjärtkontraktilitet. Således effektivt vid behandling av
förmakstakykardier, men ej av ventrikeltakykardier.)

Biverkningar:

- Ankelsvullnad, yrsel, huvudvärk, trötthet
- Hypotension, hjärtsvikt, bradykardi
- Förstoppning, illamående

Kontraindikationer:

Obehandlat AV-block
Sinusbradykardi
Akut hjärtinfarkt
Hjärtsvikt

Används ej tillsammans med betablockerare pga additiv effekt avseende hjärtdepression!

9

2.) Nifedipin, "utpräglat kärlselektiv":

Indikationer:
- Hypertoni
- Stabil angina pectoris

Biverkningar:
- Ankelsvullnad, yrsel, huvudvärk, trötthet, ansiktsrodnad med värmekänsla
- Hjärtklappning
- Diarré, förstoppning, illamående

Kontraindikationer:
- Obehandlad hjärtsvikt
- Akut hjärtinfarkt

III.) Alfablockerare(två st):

IMAGE hypertoni-webb-version21.gif

A.) Doxazosin (depottabletter Alfadil®)

Verkningsmekanism:
Selektiv och kompetitiv blockad av alfa-1-receptorer

Effekt:
Minskning av systemisk vaskulär resistens
(Fördel: Inga negativa effekter på lipid- och glukosmetabolism)

B.) Terazosin (Hytrinex ®)

Som doxazosin men annan första-indikation:
Benign prostatahyperplasi

IV.) ”Centralt verkande antihypertensiva”(tre st):

IMAGE hypertoni-webb-version22.gif

A.) Moxonidin (Physiotens®) (Nytt preparat)

”Central imidazolinreceptoragonist”

Verkningsmekanism:
Selektiv imidazolin-I1-receptoragonist i pressar-areorna i medulla oblongata.
Reducerar sympatikusutflöde

B.) Klonidin (Catapresan®) (Äldre preparat - numera enbart parenteralt!)

”Central alfa-2-receptoragonist”

Verkningsmekanism:
Selektiv agonist på centrala presynaptiska alfa-2-(auto-)receptorer

Effekt:
Dämpat sympatikusutflöde

Även användning mot abstinensbesvär i samband med opiatavvänjning!

10

C.) Alfametyldopa (Aldomet®) (Gammalt preparat)

Ej helt utredd verkningsmekanism:

Den optiskt aktiva vänstervridande isomeren av alfametyldopa, är en enzymhämmare
som motverkar dekarboxyleringen av dopa minskad syntes av NA (och andra
monoaminer)
.

IMAGE hypertoni-webb-version17.gif

Den blodtryckssänkande effekten kan även bero på dess metabolisering till
alfametylnoradrenalin, som sänker arteriella trycket genom stimulering av centralt
inhibitoriska adrenerga alfa-2-receptorer (jmfr klonidin ovan!), "falsk

IMAGE hypertoni-webb-version24.gif

neurotransmission”

IMAGE hypertoni-webb-version25.gif

Preparat tänkbara i samband med hypertensiva kriser/akuttillstånd, kirurgi mm:

1.) Nitroprussid

Infusionspreparat med sekundsnabb tillslagstid. Vid metabolism bildas NO som
aktiverar cGMP i GM-celler kärlrelaxation.
Kemiskt besläktat med färgpigmentet ”Preussiskt Blått”. Ljuskänsligt.
Toxisk intermediär: Cyanid (vid nedsatt vävnadsperfusion, leverfunktion)
Toxisk metabolit: Thiocyanat (vid nedsatt njurfunktion)

2.) Nitroglycerin (se separat föreläsning!)i infusionspump

3.) Trimetafan (Parenteral ggl-blockerare)

4.) Labetalol (Betablockerare som bl a även uppvisar återupptagshämmande effekt)

5.) Fentolamin (Reversibel oselektiv alfa-blockerare)

6.) Hydralazin(Arteriell vasodilaterare - se separat föreläsning!)

7.) Fenoxybenzamin (Irreversibel oselektiv alfa-blockerare)

8.) Fenoldopam(Kortverkande selektiv perifer DA-1-receptoragonist, ssk i njuren.
Nytt preparat)

9.) Klonidini infusion

mm…

I framtiden:

- Fler centralt verkande preparat?

- Specifika renininhibitorer?

- Endotelfaktor- aktiva preparat?
(kallikreiner, kininer…)

- Mer?…