Avd. för Farmakologi
Tel: 773 3418, 773 5673
elin.lof@pharm.gu.se
dessa läkemedel ger så många biverkingar.
Sammanfattning
: Ångestsjukdomar och sömnsvårigheter behandlas bl.a. med
sedativa/hypnotika/anxiolytika. De flesta av dessa läkemedel stimulerar
GABAA-receptorn, som är en ligandstyrd kloridjonkanal. Dess endogena
transmittor, GABA (gammaaminobutyrsyra), är den dominerande inhiberande
transmittorn i hjärnan. Det finns många olika subtyper av GABAA-receptorer
som inhiberar en rad olika neuron med många olika effekter. Tillgängliga
GABAerga anxiolytikum (bensodiazepiner) är relativt ospecifika, varför
biverkningsproblematiken vid behandling med dessa läkemedel är stor. För
kronisk behandling av ångestsjukdomar används i dag ofta antidepressiva
läkemedel, eftersom dessa till skillnad från bensodiazepinerna ej är
beroendeframkallande. För behandling av insomnia används oftast ”nya
hypnotika” som är GABAerga läkemedel, men med lite högre receptor-
specificitet än bensodiazepinerna.
Preparatnamn att kunna: diazepam, zopiklon och zolpidem.
Relaterat avsnitt i Rang, Dale and Ritter, 4th Ed.: s 478-80 och kap. 33.
Används som sedativa/hypnotika/anxiolytika men också som muskelrelaxantia och
kramplösande.
är ett medel som minskar en organisms aktivitet och/eller minskar eller
blockerar en stimulering av organismen så att denna förhåller sig i allmän mening lugn.
är ett medel som ger slöhet/trötthet i tilltagande grad för att så småningom
resultera i sömn.
är ett ångestdämpande medel. Många, men inte alla anxiolytika har också
sedativa-hypnotiska egenskaper.
a)Diagnostic and Statistical Mannual of Mental Disorders (DMS-IV).
b)The International Classification of Deseases (ICD-10)
Ångest är ofta ett instabilt tillstånd. Därför är det viktigt att gå tillbaka i tiden hos patienter som för tillfället inte
uppfyller kriterierna för ångest/depressionssjukdom. Oro är ofta kopplat till depression.
Primär ångest:
Paniksyndrom:
Patienten drabbas av panik-attacker. Symtomen är takykardi, svettningar, tremor, dilaterade pupiller
och kvävningskänsla med hyperventillering som följd. Vid paniksyndromet kommer panik-
attackerna helt spontant, även när patienten sover. Många andra psykiatriska tillstånd kan ge panik-
attacker, men då ej spontana. Orsaken till panik-attackerna är okänd. Hyperventilleringen kan bero
på en störd (förhöjd) känslighet i kemoreceptorerna för blodhalten av CO2. Enligt denna hypotes
sätts ett ”kvävningsalarm” igång av mycket små, normala, förhöjningar i blodets CO2-halt.
Eftersom attackerna kommer utan förvarning, kan paniksyndromet leda till en sekundär ångest som
kallas förväntansångest, där patienten oroar sig över när denne kommer att drabbas av nästa ångest-
attack. Paniksyndromet kan också leda till agorafobi och klaustofobi (se nedan).
Sjukdomendrabbar ca 2 % av populationen i västvärlden och är dubblet så vanligt bland kvinnor,
vilket antyder att hormonella faktorer skulle kunna vara inblandade i sjukdomsorsaken.
Paniksyndrom i kombination med depressioner förvärrar diagnosen. Ofta är depressionen en
reaktion på paniksyndromet.
Fobiska syndrom:
Kan förklaras som irrationell rädsla, där objektet eller situationen som man är rädd för kan inducera
en ångestattack.
a. Agorafobi = ångest då man befinner sig i en situation där man har svårt att “fly”, få hjälp vid en
panik-attack eller har begränsad rörelsefrihet tex i hissar eller på torg. Resulterar i att man undviker
dessa situationer vilket kan leda till social isolering. Sjukdomen uppträder ofta i samband med
panik-ångest eller klaustrofobi.. Symtomen kan uppstå redan vid tanke på den besvärande
situationen. Självmedicinering med alkohol är vanligt. Klaustrofobi kan vara en agorafobi, men
också en specifik fobi.
b. Social fobi (=“social ångest”) Ofta självmedicinering med alkohol. Leder till social isolering. I
preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare, se depressionföreläsningen)
c. Specifika fobier t ex sprutfobier, blodfobier, spindelfobi , etc.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD = general anxiety disorder):
Kan vara ett tillstånd av ofullständigt tillfrisknande från depression eller andra ångestsjukdomar.
Tillstånd av generell, mer eller mindre symtomatisk ångest. Symtomen blir ofta fysiska, patienten
verkar vara mer varse på sitt fysiska tillstånd, kan tex klaga över tyngden av sin kropp på
fotsulorna, surrningar i kroppen etc. Denna patientgrupp söker ofta medicinsk hjälp för olika
fysiska åkommor som ej går att diagnosticera.
Både paniksyndrom och GAD kan förekomma hos samma patient och beror då sannolikt på en och
samma basala störning. Annars yttrar sig GAD inte i panik-attacker, vilket gör att förväntansångest
inte fås, men däremot en generell ängslan. Ger ofta symtom som gastrit, muskelspänningar och
värk, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sväljningssvårigheter med klumpkänsla i halsen,
överdrivna (ganska underhållande) reaktioner på överraskningar, insomningssvårigheter, rastlöshet
mm. GAD leder ofta till hypokondri med fler brokiga symtom; tex spänningshuvudvärk som ger
det somatiska nersystemet med tonusökning i tvärstrimmig muskulatur leder spänningshuvudvärk,
fläckvis ömhet i hårbotten, stelhet i nacke, etc. Muskelspänningarna kan ge nedslipade tänder pga
spänd käkmuskulatur och yttra sig som mandibulärt dysfunktionssyndrom (MDS) eller bruxism
(tandgnissel, bitning). GAD kan också ge spänningar i bröstkorgen (ger andningssvårigheter,
pseudoangina, etc) och ryggbesvär.
Tvångssyndrom (obsessive compulsive disorder, OCD):
Är egentligen inte i sig en ångestsjukdom, men man tror att tvångshandlingarna uppstår för att
reducera någon form av ångestkänsla. Klassad som ångestsjukdom i de diagnostiska kriterierna.
För att OCD ska diagnosticeras måste minst 1h/dag spenderas till att utföra tvånghandlingar och
dessa måste vara så allvarliga att de stör ens sociala liv och arbete, etc. Leder till ångest och stess.
OCD delas upp i obsessions och compusions
-bacill-skräck
-säkerhet
-behov av exakthet eller symmetri
-vikt
-regngöring/tvättande
-kontrollerande, räknande
-arrangerande/iordningställande
-anorexia/bulimi
SSRI ), men är väldigt svårt att bota.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD):
Karaktäriseras av panik-attacker, men skillnaden från vid paniksyndrom är den initiella attacken vid
PTSD ett svar på verkligt hot, t ex en våldtäckt, och följande attacker fås av minnesbilder, tankar,
eller flashbacks. Ger sömnsvårihgeter. Vanligt med självmedicinering med alkohol och andra
lugnande droger som kan leda till misssbruk.
psykos. Efter god behandling av “grundtillståndet” minskar ångesten.
mellan funktionella system i CNS. Tre system tros vara inblandade:
1)NAerga
2)Serotonerga
3)GABAerga systemet, vilket kommer att behandlas nedan
