FRÅGOR OCH SVAR: NJUR-/URINVÄGSANATOMI VT 2002

1.Var finns njurhilus?

S:"Ingången" till njuren. A. renalis (med ev. extrarenala grenar) och v. renalis
passerar in resp. ut njurbäckenets extrarenala del, som övergår i ureter.
Automona nerver.

2.Vilken anatomisk indelning har njurbäckenet?

S:Pelvis renalis: extra- och intrarenala delar. Sistnämnda inkl. calyx major och
calyx minor.

3.Vilka är stödjecellerna i glomeruli?

S:Mesangieceller. Håller ihop kärlnystanet så att det "får plats" i Bowmans
kapsel. Defekt anläggning av mesangiet medför irreversibel njurskada.

4.Vad utgör de två skikten i Bowmans kapsel?

S:Viscerala skiktet bestående av podocyter (glomerulärt epitel) som bekläder
glomerulus kapillärnystan. Detta övergår i ett yttre, parietalt skikt (kapsulärt
epitel) som består av plattepitel. Sistnämda övergår i epitelet i proximala
glomeruli.

5.Vilka strukturer förhindrar passage av blodceller och större plasmaproteiner till
primärurinen?

S:1. Det fenestrerade endotelet i glomeruli; 2. Glomerulus basalmembran; 3.
Podocyterna med sina utskott (pediklar) och mellanliggande "slits".

6.Vad är njurparentkymets portakretslopp? Vad är den principiella skillnaden
gentemot portakretsloppet mellan t.ex. tarm och lever?

S:Glomerulära kapillärerna och det efterföljande periturbulära kapillärnätet:
efferent arteriol som "mellanstycke" i njuren, medan i buken förbinder
kapillärnätet i tarm resp. lever av stora vener.

7.Vilka är de morfologiska skillnaderna mellan epitelceller i olika segment av
nefronet? Hur avspeglar detta segmentens olika funktioner?

S:Podocytepitelet: utskott mm. selektiv filtration;
Bowmans yttre kapsel: plattepitel, ingen "aktivitet";
Proximala tubuli: kubiska celler, brush border (mkt microvilli), mkt mitokondrier,
absorption, sekretion, aktiv transport;
Henles slynga: plattepitel, passiv jontransport (undantag- thick ascending limb m
aktiv jontransport);
Distala tubuli: kubiska celler, färre microvilli el. mitokondrier, aktiv transport;

Samlingsrör: kubiskt epitel, ej så mkt microvilli el. mitokondrier, exocytos
aquaporin- innehållande vesiclar till apikala ytan (ADH!)

8.Varför har macula densa en juxtaglomerulär position?

S:Ger förutsättning för autoreglering av urinproduktionen i samma nefron.

9.Vilken är mekanismen som förhindrar backflöde av urin från urinblåsa till
urinledarna?

S:Uretären passerar snett in genom blåsväggen. När urin fylls på så ökar trycket
i blåsan och dess vägg, varmed distala änden av uretären komprimeras.
Förhindrar reflux med risk för hydronefros och njurinsuff. som följd.

10.Vilka muskler reglerar kontinens resp. blåstömning?

S:Kontinens: M. Sphincter urethrae interna (inre sphinktern), glatt muskulatur,
sympaticus- innerverad. M. Sphincter urethrae externa (yttre sphinktern), delar
av bäckenbotten (diaphragma pelvis), tvärstrimmig muskulatur, somatiskt
innerverad (n. pudendus, volontär!)
Blåstömning: M. detrusor, muskularis- skiktet i blåsväggen, glatt muskulatur,
parasympatiskt innerverad (S2-S4). Bukpressen, somatisk innervation (volontär).