Målbeskrivning Hjärta: Morfologi-fysiologi (Mikael Nilsson och Dick
Delbro) Vt-02

Studenten skall tillägna sig ingående och detaljerad kunskap om moment givna med fet stil,
äga översiktlig kunskap om moment givna med normal stil , samt äga ytlig kännedom om
moment givna med kursiv stil.

Hjärtats embryologi med hjärtrörets utveckling till fyra hålrum med
skiljeväggar och tillförande och frånförande kärl(Martini, Timmons & McKinley
[M]: 558).

Hjärtväggens skikt: endokardiet, myokardiet, epikardiet(M: 543).

Indelning av myocardiet i arbetsmuskulatur, pace-makermuskulatur och
ledningsmuskulatur. Begreppen inotropi och chronotropi.

Hjärmuskelcellens (kardiomyocytens) morfologi med intercellulära junctions (M: 542-543).
Myokardiets histologiska byggnad och normalanatomiska storleksvariationer av väggen i
hjärtats hålrum (M: 542-543).

Hjärtat som endokrint organ - produktion av ANP från myocyter i fr. a. höger förmak.

Hjärtats uppbyggnad som 2 pumpar, vänster och högerpumpen; hjärtats
uppbyggnad som 2 syncytier: förmaks- och kammarsyncytiet; intercalated disc med
gap junctions (Bildmaterial [BM] 1-3; Guyton & Hall [G]: 96-97).

Segelklaffarnas position och byggnad samt deras relation till papillarmuskler
(M: 546-549; G: 101).
Fickklaffarnas position och byggnad(M: 546-549; G: 101).

Hjärtats bindvävsskelett med betydelse för förankring av klaffapparaten samt
isolering av den elektriska aktiviteten(M: 542-544).

Automatisk elektrisk rytmicitet i hjärtmuskelfibrer,
sinusknutan: den naturliga pace-makern (BM 4; G: 107-109, 111).

Jämförelse mellan den elektriska aktiviteten i en arbetsmuskelcell och en pace-
makercell: vilomembranpotential, snabba Na+ kanaler, långsamma Ca2+ Na+-
kanaler, K+ kanaler, platåfas i arbetsmuskulatur, pace-makerpotential i pace-
makermuskulatur (BM 5-6; G: 97-98, 107-109).

Retledningsystemets noder, purkinjefibrerna, och ledningsbanornas utbredning
i hjärtrummen(BM 4; M: 554-556; G: 107).
Internodala banor(G: 109).
A-V noden, fördröjningen i impulsöverledningen från förmaken till kamrarna, AV-noden-
His’ska bunten utgör den enda elekriska förbindelsen mellan förmak och
kammare(BM 7; G: 109).
Transmission i purkinje-systemet samt i kammarmuskulaturen, ‘one-way conduction
through the A-V bundle’ (G: 109-111).
Sammanfattning av aktionspotentialens utbredning genom hjärtat: Förmaken är
helt depolariserade efter 90 msec, efter en fördröjning på 60-70 msec når
impulsen kamrarna, som depolariseras fullständigt efter total 220 msec från
start i sinusknutan (G: 110-111, Fig. 10-4).

Hjärtats och hjärtsäckens autonoma och somatiska innervation (M: 556-557).

2

Autonoma nervsystemets reglering av rytmbildning hjärtfrekvens och
retledning, positiva och negativa chronotropa effekter (BM 11-12; G: 111-112).

Principen för EKG (G: 129), normal elektrokardiografi (G: 114-119), OBS demonstration
EKG 19/4 kl. 13 -13.45.

Kontraktionsprocessen i hjärtmuskelcellen: Likheter-skillnader jmf med
skelettmuskulatur, kalciumjonens roll (transport över cellmembranen under
platåfasen av aktionspotentialen, frisättning av kalcium från sarkoplasmatiska
retiklet), variabel kontraktionskraft genom variation av intracellulära
kalciumjon-koncentrationen (BM 8; G: 98-99).

Ledningshastighet i hjärtmuskulaturen (G: 98).

Refraktärperioden i förmaken respektive kamrarna (BM 9; G: 98).

Sambandet mellan aktionspotentialen och det efterföljande mekaniska svaret,
durationen av kontraktionen (BM 9; G: 99).

Effekten av hjärtfrekvensen på durationen av kontraktionen(G: 99).

Hjärtat som pump: Hjärtcykeln, systole och diastole (G: 99-100),
genomgång av tryckutvecklingen i vänsterkammaren och aorta, samt
volymsförändringarna i vänsterkammaren, kopplat till EKG och FKG,
klaffapparatens rörelser under hjärtcykeln (systole och diastole), relationen
hjärtljud - hjärtats arbete (BM 10; G: 99-102; fig. 9-5; M: 549, 553-554).

tryckförhållandena i vänster förmak(G: 100).

Begreppen end-diastolisk volym, end-systolisk volym, slagvolym (stroke
volume output) samt ejektionsfraktionen (G: 100-101).

Begreppen preload och afterload (G: 103).

Hjärtats metabolismoch verkningsgrad (20-25%) (G: 103).

Reglering av hjärtats pumpförmåga:
A. Pumphastigheten bestäms av den innboende frekvensen, samt av graden av
sympaticus’gas’ och vagus’broms’ på hjärtat (BM 11-12).
B. Kontraktionskraft respektive kontraktilitet (inotropi): 1. Egen inneboende
förmåga att reglera sin kontraktionskraft utifrån förändringar i venöst återflöde
= EDV = preload (Frank-Starlingmekanismen) - geometrisk förklaring (G: 103-
104).
2. Effekten av sympaticus (noradrenerga fibrer till hela myocardiet, samt
cirkulerande katekolaminer från binjuremärgen, fr. a. adrenalin), via reglering
av intracellulära kalciumnivåer (BM 13-15; G: 105).

OBS: Oavsett vad Guyton skriver, så gäller följande regel: Vagusnerven
(d.v.s. parasympaticus) har ingen fysiologisk effekt på hjärtats
kontraktionskraft!!

Effekter av elektrolytrubbingar på hjärtat (G: 106).

Klaffarnas relation till endokardiet och anatomiska klaffsjukdomar: stenos och insufficiens.

Coronarkärlen ursprung och huvudgrenarnas utbredning visavi hjärtrummens
exteriör(M: 545, 550-552).

3

Hjärtats venösa dränageväg (M: 545, 551, 553).

Hjärtsäckens serösa och fibrösa delar samt dess förankring till hjärtbasen och
thoraxväggen(M: 521-523);
Hjärtats position i thorax/mediastinum och hjärtrummens anteroposteriora projektioner (M: 541,
544-546).

Principer för utveckling av anläggningsdefekter samt de vanligaste missbildningarna i hjärtat
(M: 596).

“Clinical brief“ (M: 548, 552,555, 557).

Gruppuppgifter, morfologi

1. Vilka skillader i myokardiets massa finns normalt mellan de olika
hjärtrummen? Finns några olikheter mellan fetal och postparatal cirkulation?

2. Vad är foramen ovale, fossa ovalis, ductus arteriosus och ligamentum
arteriosum?

3. Vilken betydelse har segelklaffens förankring i papillarmuskulaturen
för klaffens position under hjärtcykeln (systole, diastole)?

4. Vilket förlopp har koronarkärlen och dess stora grenar visavi
hjärtväggens olika skikt?

5. Vilka celler bygger upp sinusnoden och AV-noden?

6. Vad består hjärtklaffarna av?

7. Var tömmer sig hjärtats eget venösa blod? Vad heter kärlet?

8. Vad är annulus fibrosus och trigonum fibrosum? Funktioner?

9. Vad menas med perikardiets viscerala och parietala delar respektive
serösa och fibrösa delar?

10. Hur förankras hjärtat i mediastinum?

11. Skelettmuskler har ursprung och fäste av betydelse för kontraktionens
verkan. Finns motsvarande för myokardiets muskelbuntar?

12. Vad är hjärtöronen?

Gruppuppgifter, fysiologi.

1. Redogör för jonmekanismerna bakom aktionspotentialen i pace-makervävnad (nodal vävnad)
respektive i arbetsmuskulatur.

2. Hur ser aktionspotentialen ut normalt i A-V noden? Vid icke fungerande sinusknuta?

3. Vad innebär atrio-ventrikulärblock (A-V block) för impulsledningen och ev.
impulsgivningen i hjärtat?

4. Vad innebär förmaksflimmer rent elektrofysiologiskt? Nämn en viktig orsak till
förmaksflimmer. I vilken situation är förmaksflimmer fysiologiskt betydelsefullt?

4

5. Vad innebär kammarflimmer rent elektrofysiologiskt? Nämn några viktiga orsaker till
kammarflimmer. Vad innebär kammarflimmer för hjärtats pumpfunktion?

6. Diskutera fig. 9-5 i G - vilka skeenden äger rum i höger kammare?

7. Vilken effekt på hjärtfrekvensen har atropin, givet till en försöksperson som befinner sig i
vila? Varför? Vad händer med hjärtfrekvensen om samma försöksperson därefter får beta-
blockerare? Varför?

8. Kraftig vagusstimulering till hjärtat kan utlösa A-V block. Varför? Vad händer med
hjärtfrekvensen i anslutning till sådant A-V block?

9. Vilken effekt på kontraktionsförloppet i en hjärtmuskelcell (arbetsmuskulatur) (vid en given
preload) har tillförsel av noradrenalin (för att imitera sympaticusstimulering)?

10. Nämn en viktig skillnad mellan myocard och skelettmuskulatur beträffande utvecklingen av
summation av aktionspotentialer. Förklara skillnaden.