Målbeskrivning autonoma nervsystemet (ANS) och glatt muskulatur:
Morfologi-fysiologi (Dick Delbro), vt-03
Studenten skall tillägna sig
ingående och detaljerad kunskap om moment givna med fet
stil, äga översiktlig kunskap om moment givna med normal stil, samt äga ytlig
kännedom om moment givna med kursiv stil.
*Homeostasbegreppet- interstitialvätskans optimala sammansättning;
begreppet inre miljön (Fig. 1).
*Upprätthållandet av homeostas är fundamentalt för cellens = vävnadens = organets =
organismens överlevnad.
*Upprätthållandet av homeostas kräver justeringar, som bygger på samspel mellan olika
organsystem. Sådana justeringar medieras från integrerande centra (fr. a. hypothalamus);
afferenta (fr. a. nervösa) banor meddelar förändringar i yttre och inre miljö; efferenta
(neuro-hormonella) system signalerar till olika effektorsystem, som åstadkommer
nödvändiga omställningar för att bibehålla homeostasen (Fig. 2).
*ANS är en fundamental länk av detta neuro-hormonella system (Fig. 3).
(Guyton-Hall, 2000, 10 uppl. [G]: 3-9)
*Definition av ANS: Ett efferent nervöst system som utanför vår vilja
deltar i kontrollen av hjärtmuskulatur, glatt muskulatur, körtlar, fettväv.
(G:697)
*PNS indelas i afferenter och efferenter. Efferenterna är 1) somatiska och
2) autonoma (Fig. 4). Afferenterna är 1) somatiska och 2) viscerala. Både
somatiska och viscerala afferenter deltar i autonoma reflexbågar.
*Indelning av ANS i sympaticus, parasympaticus och ENS (enteriska
nervsystemet = tarmens eget nervsystem) av historiska-, morfologiska-,
fysiologiska- och farmakologiska orsaker (Fig. 4).
*Begreppen preganglionär, autonomt ganglion, postganglionär (Fig. 5,6).
(Martini, Timmons & McKinley, 2003, 4 uppl. [M]: 448)
*Översiktlig genomgång av sympaticus morfologi och fysiologi:
Ryggmärgsursprung (thorako-lumbalmärgen)-den preganglionära
transmittorn (ACh)-lokalisation av ganglierna (a. sympatiska
gränssträngen = paravertebrala ganglierna, samt b. de prevertebrala
ganglierna, även kallade ‘collateral’ ganglier, eller bukganglierna)-
postganglionärernas förlopp-den postganglionära transmittorn (oftast NA)
och dess inverkan på effektorvävnaden(M: 450-456; G: 697-698, 699-703) (Fig.
7-9)
*Noradrenerg och kolinerg neurotransmission – begreppen syftar till
postganglionär neurotransmission. Vad skulle man kalla den
preganglionära neurotransmissionen?
*ENS diskuteras i detalj under nästa kurs, då gastro-intestinalkanalen undervisas.
*Det autonoma nervändslutet (= terminalen) – ser likadant ut i sympaticus
och parasympaticus (Fig. 10).
*Co-transmissionskonceptet (d.v.s. en autonom nerv använder flera olika
transmittorer)- NANC begreppet (non-adrenergic, non-cholinergic),
viktiga NANC transmittorer (NO, ATP, peptider som VIP och substans
P).
*Mekanismen för transmittorfrisättning från varikositeterna. (M: 455-456: G: 90-91)
*Junction-begreppet, i motsats till synaps. Excitatory junction potential (ejp); inhibitory
junction potential (ijp). (G: 90-91)
*Syntes och nedbrytning av noradrenalin och acetylkolin. (G: 700)
*Ofta tonisk aktivitet i ANS. (G: 704)
*Impulsfrekvens i ANS. (G:704)
*Enkelinnerverade (sympaticus; mjälte, fettväv, njure, sädesledare, de flesta arterioler)
och dubbelinnerverade organ (både sympaticus och parasympaticus). (M: 459-460)
*Binjuremärgen: Preganglionär innervation, hormoner producerade från de
chromaffina cellerna till blodbanan, och deras effekter (Fig. 3, 11). (M:
452-454, 461; G: 703-704)
*Denerveringssupersensitivitet. (G: 705)
*Den autonoma reflexbågen - viscerala (autonoma) reflexer. (M: 462-463; G: 705)
(Fig. 12)
*Andra karakteristika för ANS (G: 705-706)
*Högre funktioner som kontrollerar ANS. (M: 463; G: 706-707)
Instuderingsuppgifter ANS: Morfologi-fysiologi (Obs, dessa är helt
frivilliga, och det finns inga krav på redovisning av dem. De avspeglar
svårighetsgraden av tentamensfrågor).
1. Vilka är de väsentligaste skillnaderna mellan extracellulär (uppdelad på intravasalt och
interstiellt kompartment) och intracellulärvätskan?
2. Ange några likheter och skillnader mellan somatiska efferenter och autonoma nerver.
3. Ange några morfologiska och funktionella likheter och skillnader mellan
parasympaticus och sympaticus.
4. Vilken är den generella effekten på organismen av aktivering av sympaticus respektive
parasympaticus?
5. Ange några viktiga undantag från regeln att noradrenalin är transmittor i
postganglionära sympatiska fibrer och acetylkolin i parasympatiska.
6. Jämför effekten av binjuremärgens katekolaminer med neurogent frisatt noradrenalin.
7. Ge exempel på organ med, respektive utan tonisk aktivitet i sin ANS innervation.
8. Ge exempel på dubbelinnerverade organ där sympaticus och parasympaticus har
motriktade effekter.
Glatt muskulatur: Morfologi-fysiologi
*Histologiskt utseende (M: 77-78; G: 87-88) (Fig. 13, 14)
*Förekomst i olika vävnader (M: 77-78) (Fig. 13)
*Uppgifter(M: 77-78) (Fig. 13)
*Uppdelning i multi-unit, och
(G: 87-88) (Fig. 15, 16)
single-unit (unitary; visceral) muskulatur
*Kontraktionsprocessen: Förekomst av actin-myosin, arrangemanget av
actin och myosinfilament (sarkomeren saknas och Z-skivorna saknas.
Aktinfilamenten förankras till dense bodies. Fig. 17); frånvaro av troponin
(det finns tropomyosin med okänd funktion); calmodulin fungerar som
regulatorprotein (G: 87-90) (Fig. 17-20)