Målbeskrivning cirkulationssystemet: Morfologi-fysiologi (Mikael Nilsson
och Dick Delbro), vt-02
Studenten skall tillägna sig
ingående och detaljerad kunskap om moment givna med fet
stil, äga översiktlig kunskap om moment givna med normal stil, samt äga ytlig
kännedom om moment givna med kursiv stil.
Cirkulationssystemets uppgifter och principiella uppbyggnad: Pump,
lungkretslopp och systemkretslopp(Bildmaterial [BM 1, 2]; Guyton & Hall [G]:
144-145).
Systemkretsloppets anatomi(Martini, Timmons & McKInley [M]: 572-583;
selektion enl lista).
Lungkretsloppets anatomi (M: 570-571).
De stora venernas anatomi(M: 584-591; selektion enl lista).
Kärlsystemets embryologi och skillnader mellan fetal och postpartal cirkulation (M: 592-
595).
Blodkärlens principiella byggnad: tunica intima, tunica media och tunica
adventitia(M:563-569).
Morfologiska skillnader mellan de konsekutiva kärlsegmenten: elastisk
artär, muskelartär, arteriol, kapillär, venol och ven(M: 563-569).
Fysiologisk beskrivning av de seriekopplade kärlsegmenten:
Windkesselkärl (=elastisk artär), prekapillära resistanskärl (arterioler),
prekapillära sfinktrar, kapillär, postkapillära resistanskärl (venoler),
kapacitanskärl (vener)(BM 3, 4; G: 144-145);
Cirkulationssystemets yttersta uppgift är att åstadkomma ett vätskeflöde
genom rörsystemet ut genom kapillärväggen till den enskilda cellen (BM
1). Total blodvolym är ca. 5 l. Cardiac output (= hjärt-minutvolym) i vila
är ca. 5 l, och vid tungt arbete upp mot 20-25 l. Ransoneringsprincipen:
Blodflödet är mycket noggrant reglerat. Tre grundläggande principer för
reglering av cirkulations-systemet: 1. Flödet till varje vävnad regleras
efter vävnadens behov. 2. Cardiac output kontrolleras av summan av
vävnadernas blodflöde (= det venösa återflödet). 3. Artär-trycket
("blodtrycket") regleras på kort tid (sekunder-minuter) via reglering av
cardiac output, resistans (= artärsidan) och kapacitans (= vensidan), och
över lång tid (timmar-dygn) via njurarna. (G: 144-146).
Fysikaliska principer för vätskeflöde genom ett rörsystem: Sambandet
mellan tryck, flöde och resistans: Tryck = tryckgradienten. (Jfr. Ohms
lag) Q = DP / R (BM 5, 6; G: 149-151).
Resistansfaktorn: Q = DP / R kan också skrivas R = DP / Q. Begreppet PRU.Total
perifer resistans (TPR). Skillnad mellan system- och lungkretsloppet i TPR. De
faktorer som bestämmer resistansen är r4, h(vätskans viskositet) och l
(rörlängden). Poisseuilles lag. (BM 6; G: 149-151).
Viskositetsfaktorn: Viskositet = inre friktion. Blodets viskositet jmf. med vattens, orsak.
Blodet är en vätska med variabel viskositet. Begreppet hematokrit: Den del av
blodet som ockuperas av röda blodkroppar (anges i % av en blodpelare
efter centrifugering) - kallas också erytrocyt-volymfraktion (EVF).
Hematokritens betydelse för viskositeten. Viskositeten stiger vid sjunkande temperatur.
Blodets viskositet i mikrocirkulationen: Betydelsen av kärldiametern (Fåhraeus-Lindquist
effekten) och av linjära flödeshastigheten. (G: 149-151).
Laminärt och turbulent flöde (G: 148).
Strukturella skillnader mellan kontinuerliga, fenestrerade och
diskontinuerliga kapillärer samt deras betydelse för barriärfunktion i olika
organ(M: 565-566).
Betydelsen av “postcapillary high venoles“ för transmigration .
Pericytens struktur och funktion.
Portakretsloppet och dess kommunikationer med systemkretsloppet (M:
589-591).
De lymfatiska kärlens byggnad, distribution och dränagevägar samt de
största lymfstammarna(M: 601-605).
Klaffarnas utseende och distribution i vener och lymfkärl(M: 569, 603).
Vaskulär distensibilitet och compliance (kapacitans) (G: 152-153).
Olika tryck i cirkulationssystemet: Hjärtat pumpar ut i respektive
kretslopp ca. 70-80 ml blod (slagvolymen) ca. 60 -70 ggr per minut, i
vila. Systoliskt och diastoliskt tryck i artärsystemet. Pulstryck =
systoliskt - diastoliskt tryck. Medelartärtryck = det drivande trycket =
diastoliskt tryck + 1/3 av pulstrycket. Perfusionstryck. Transmuraltryck.
Normaltryck hos människan. Metoder för att bestämma systoliskt och
diastoliskt tryck (BM 5; G: 153-156).
Tryckfallet över den seriekopplade kärlbädden (BM 4; G: 145).
Sambandet mellan flödeshastighet i olika kärlsektioner och total
tvärsnittsyta (BM 8).
Blodets komposition (serum, plasma och formade element) samt erytrocytens struktur
(M: 523-528).
Blodets distribution i cirkulationsystemet och organsystemen (M: 569-570).
“Clinical brief“ (M: 568, 596).
Gruppuppgifter, morfologi:
(- somligt kan kräva upplysing ur andra källor än kurslitt.)
1.Vilka cellyper bygger upp tunica intima, tunica media och tunica adventitia i
kärlväggen?
2.Vad är lamina elastica externa/interna? Variationer mellan olika kärlsegment?
Funktion?
3.Exemplifiera vilka artärer som räknas som elastiska (Windkesselkärl) respektive
muskelartärer (prekapillära resistanskärl).
4.Finns strukturella skillnader finns mellan lungpulsådern (truncus pulmonalis) och
aorta? Orsak, betydelse?
Vilka vener har respektive saknar klaffar? Betydelse för blodflöde/recirkulation?
6.Vad menas med begreppen ändartär, kollateralkärl, kärlanastomos, vena comitans,
och vasa vasorum?
7.Vilka morfologiska särdrag har makro- respektive mikrovaskulärt (subindelning!)
endotel? Vad består fenestrae av?
8.Var i kärlsystemet sker företrädesvis transmigration av vita blodkroppar till
vävnadsinterstitiet?
Vilka artärer avgår direkt från aorta?
Vilka likheter och skillnader finns mellan vener och lymfkärl?
11.Lite om topografisk anatomi. Vid vilken kotnivå ligger aortabifurkationen? Vad
motsvarar denna nivå i ventrala bukväggen?
Vilka artärer är relativt ytliga och därmed lämpliga för pulspalpation?
Gruppuppgifter cirkulationssystemets fysiologi
1. Vad blir pulstrycket vid ett systoliskt/diastoliskt tryck på 140/70mm Hg, resp.
180/110 mm Hg? Vad blir medelatärtrycket i respektive situation?
2. Vilken klinisk situation är mest allvarlig för cirkulationen: Extermt låg, eller hög
hematokrit? Varför?
3. Hur är blodets viskositet jämfört med vattens (högre eller lägre)? Hur är plasmans
jämfört med vattens? Nämn en fysikaliskt viktig skillnad avseende viskositeten mellan
blod och vatten.
4. Vad ‘borde’ hända med blodets viskositet vid minskande kärldiameter, men vad händer
egentligen, och varför?
5. Hur ändras ett vätskeflöde i ett (stelt) rör om a. blodtrycket fördubblas?
b. vätskeviskositeten fördubblas? c. rördiametern fördubblas?
6. Vilken vävnadskomponent i blodkärlet är ansvarig för förändringar av kärldiametern?
7. Varför ligger huvudsakliga resistansfunktionen just i de prekapillära resistanskärlen?
8. Vad skulle man kunna förvänta sig sker med pulstrycket vid åderförkalkning av de
stora artärerna(ledning: Vad sker med windkesselfunktionen i en sådan situation?)?
9. Vad händer med blodets s.k. linjära flödeshastighet i kapillärsektionen? Vad kan nyttan
(d.v.s. den fysiologiska betydelsen) vara med detta?
10. Hur kommer det sig att den tunna kapillärväggen kan motstå ett tryck som är ca. 1/4
av aortatrycket (alltså runt 25 mm Hg) utan att brista?