Målbeskrivning BVLP Delkurs III
2005
Block 1: Autonoma nervsystemet
Kunskap
kärna
Definition av ANS samt sympatiska och parasympatiska nervsystemets
organisation och anatomiska utbredning. Kännetecken och lokalisation
av autonoma ganglieceller. Binjuremärgens celler. Relationen mellan
ANS och övriga delar av perifera nervsystemet.
Insikt om hur ANS når målorganen,
samt på vilket sätt ANS samverkar
med övriga nervsystemet vid
reglering av autonoma funktioner.
Viscerala reflexer i olika
organsystem.
Efferens tllhörande ANS. Kolinerg och adrenerg signalering i autonoma
nervsystemet. Receptorindelning och koppling till intracellulära budbärare.
Syntes, lagring, frisättning, nedbrytning och återupptag av Ach och NA.
Andra transmissionsmekanismer inom ANS.
Afferent kontroll av ANS. Reflexmekanismer på olika nivåer. Centrala
projektioner.Hypothalamus som överordnad kontrollstation för
homeostatiska (autonoma) funktioner.
Reglering av glatt muskulatur. Neuromuskulär förbindelse i glatt
muskulatur. Excitatoriska och inhibitoriska receptorer för 'first messengers' i
glatt muskulatur.
Förstå:
-ANS roll i homeostasen.
-Betydelsen av upprätthållande
av konstant inre miljö
Autonoma nervsystemets farmakologi:
Principiella angreppspunkter för medel med effekt på det perifera
nervsystemet Muskarinreceptoragonister/antagonister.
Kolinesterashämmare. Nikotinreceptorantagonister.
Adrenoceptoragonister/antagonister.
Förstå:
-Ha en förståelse för
farmakodynamiken för läkemedel
som påverkar signaleringen i det
autonoma nervsystemet.
Kunskap
kärna
Hjärtats position och orientering i thorax. Hjärtats anatomiska uppbyggnad
som pump mellan stora och lilla kretsloppet. Myokardiets histologi och
kardiomyocytens morfologi. Klaffapparatens anatomi, klaffrörelser i relation
till hjärtcykeln, samt begreppen klaffstenos respektive klaffinsufficiens.
Retledningsystemets topografi och relation till hjärtats bindvävskelett.
Koronarkärlens utbredning. Hjärtsäckens utbredning och funktion.
Normal och defekt utveckling av hjärtat.
Principer för avbildning av hjärtats
olika delar från kroppsytan.
Betydelsen av morfologisk design
för enkelriktat blodflöde genom
hjärtat. Kirurgisk och annan icke-
farmakologisk behandlingav
koronar hjärtsjukdom.
Konsekvenser av hjärttamponad.
Anatomiska orsaker till hjärtblåsljud
och handläggningsprinciper.
Fysiologiska skillnader mellan hjärtmuskelceller, skelettmuskel samt glatt
muskulatur. Hjärtats funktion och kapacitet.
Hjärtmuskelcellens elektrofysiologi och koppling till EKG registrering.
Retledningssystemets funktion.
Hjärtats afferenta och efferenta innervation och effekter vid stimulering.
Hjärtcykeln: faser, diastole, systole. Hjärtväggens rörelser. Tryck och
volymförhållanden i hjärtrummen. Normala hjärtljud och relation till EKG.
Två principiella mekanismer för reglering av kontraktionskraft. Pre- och
afterload. Tryck- och volyms-arbete.
Hjärtats metabolism. Hjärtat som endokrint organ: ANP.
Grundläggande kunskaper i EKG
Förstå:
-Hur hjärtat fungerar som som
pump.
-Patofysiologiska mekanismer
vid ischemisk hjärtsjukdom och
hjärtinsufficiens
Farmakologiska principer vid följande sjukdomstillstånd inkluderande
kunskap om patofysiologi, verkningsmekanism, beredningsformer,
farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner:
Farmakologiska principer vid arytmier
Olika former av arytmier (supraventrikulära, AV-block, ventrikulära).
Antiarytmika (hjärtglykosider, Na+-kanal antagonister, beta-blockerare,
K+-kanal antagonister, Ca2+-antagonister).
Medel mot ischemisk hjärtsjukdom (organiska nitrater, ß-receptorblockerare,
Ca2+-antagonister). Prevention mot infarkt, primär resp sekundär (post-
infarktbehandling).
-Hjärtsvikt. Verkningsmekanismer samt för och nackdelar med preparat som
diuretika: indirekta (ACE-hämmare, ATII antagonister) och direkta (nitrater),
vasodilaterare, beta-blockare, kardiotropa droger (hjärtglykosider,
dopamin etc).
Förstå:
Redovisa farmakologisk behandling
av de listade tillstånden utifrån
perspektivet av etiologi och
riskfaktorer/skyddsfaktorer.
Kunskap
kärna
Kärlsystemets anatomiska indelning: stora och lilla kretsloppet samt de
stora artärerna och venerna till/från olika kroppsdelar. Histologisk byggnad
av konsekutiva kärlsegment: elastisk artär, muskelartär, arteriol, kapillär,
venol, ven.
Morfologiska skillnader mellan olika kapillärtyper. Regional förekomst och
uppbyggnad av venklaffar. Begreppen kollaterala kärl, kärlanastomos,
ändartär, aneurysm , stenos och varicer. Definition av och exempel på
portakretslopp. Skillnader mellan fetal och postfet
al cirkulation. Utseende och distribution av lymfkärl, samt mekanismer för
lymfdränage.
Den vitala blodförsörjningen av
kroppens olika organ. Betydelsen
av kärlväggens uppbyggnad för de
olika kärlsegmentens funktioner.
Anatomiska kärlanpasningar för
omfördelning av blodflöde.
Patologiska konsekvenser av
strukturella förändringar i
kärlväggen.
Den fysiologiska betydelsen av de olika seriekopplade kärlavsnitten.
Stora och lilla kretsloppet: principiella skillnader. Blodvolymens fördelning.
Hemodynamik: Blodets viskositet och dess betydelse för blodflöde.
Sambandet mellan flöde och blodkärlets radie. Flödesresistens och
blodflödesregering i kärl.
Blodtrycksmätning: Fysiologisk bakgrund och potentiella felkällor.
Glatt muskulatur.
Prekapillära resistenskärl: Myogena mekanismer. Lokal-kemisk,
nervös och hormonell kontroll. Kontrollen av kärlmuskulaturen via
endotelet. Autoreglering av blodflöde.
Utbyteskärlen (kapillärer): principer för utbytet över kapillärväggen.
Effekten av förändringar i pre- och postkapillär resistens på vätskeutbytet
över kapillärväggen. Nervös kontroll av medelkapillärtrycket. Mekanismerna
bakom autotransfusion.
Kapacitanskärl (vener):kapacitans- och resistensfunktioner.
Muskelpumpen och dess effekter på perfusionstryck, medelkapillärtryck
och ventryck.
Reflexogen kontroll av cirkulationsapparaten:
Baroreceptorreflexen. Reflexer utlösta från olika volymsreceptorer i
hjärtat. Kemoreceptor reflexen.
Centralnervös kontroll av cirkulationsapparaten: Kardiovaskulära
omställningar utlöst från flykt-attack centrum i hypotalamus.
Termoregleringscentrum i hypotalamus och dess påverkan på hudens
genomblödning. Cirkulationsförändringar vid feber.
Organ-specifik regleringen av genomblödningen.
Koagulationssystemet.
Förstå:
-hur anemi respektive polycytemi
kan påverka hjärtminutvolym,
regionala blodflöden och syrgas
leverans.
-effekter avblödning och
lägesförändring på
cirkulationssytemet och
kompensations-mekanismer.
-kardiovaskulära reflexer
involverade i svimmning.
-Reglering av hjärtminutvolym.
-Förändringar i blodvolym och
cirkulation vid långvarigt
sängliggande.
-Cirkulatoriska förändringar vid
arbete.
-patofysiologin vid olika typer av
ödem.
-Patofysiologiska mekanismer vid
chock och hypertoni.
Farmakologiska principer för påverkan av koagulationsbenägenhet
Antikoagulantia, direkt resp indirekt verkande preparat,
lågdos/högdosförfarande (heparin), indikation, kontraindikation, antidoter.
Trombolytiska medel, trombocythämmande medel, medel som förbättrar
hemodynamiken.
Farmakologiska principer vid behandling av hypertoni.
Principiella farmakologiska angreppspunkter. Verkningsmekanismer för
blodtryckssänkande medel som ß-receptorblockerare, diuretika,
ACE-hämmare, Ca2+-antagonisterochAT1-receptorantagonister.
.
Kunna:
-Summera den aktuella debatten
avseende för- och nackdelar med
olika typer av antihypertensiva medel.
-Diskutera de speciella svårigheter
som kan finnas med kliniska
prövningar där syftet med
behandlingen inte är att bota
aktuella symptom utan att
förebygga framtida insjuknande.
-Redovisa aktuella utvecklingslinjer
vad avser behandling av hypertoni
-Redovisa farmakologisk
behandling av de listade tillstånden
utifrån perspektivet av etiologi och
riskfaktorer/skyddsfaktorer.
Kunskap
kärna
Övre och nedre urinvägarnas anatomiska indelning. Njurarnas och
urinledarnas position i buken. Njurens anatomiska delar: kapsel, bark,
märg, bäcken, hilus och sinus. Nefronets uppbyggnad: Bowmans kapsel,
tubulis olika delar, olika celltypers funktionella morfologi. Nefronens och
samlingsrörens vävnadsdistribution. Njurens blodförsörjning: extrarenala
och intrarenala kärl, glomerulus, afferent och efferens arteriol, vasa recta.
Glomerulus uppbyggnad. Juxtaglomerulära apparatens uppbyggnad.
Urinledarnas, urinblåsans och urinrörets histologiska morfologi.
Bäckenbottens anatomi. Innervation av urinblåsa och urethrasfinktrar.
Njurcirkulationen integrerad med
övriga systemcirkulationen, och
det intrarenala blodflödets förlopp.
Strukturella filterfunktioner vid
bildandet av primärurin.
Spatial närhet mellan nefronets
olika delar och njurens
mikrocirkulation. Miktionsreflexen.
Olika mekanismer för
avflödeshinder som kan orsaka
hydronefros och sekundär njursvikt.
Kroppens vätskebalans: Fördelning av vatten i olika vätskerum och vilka
volymer och elektrolyt- koncentrationer som finns i dessa rum. Betydelsen
av organiska osmolyter.
Njurens funktion: Kopplingen mellan njurens mikrostruktur och dess
fysiologiska funktion.
Glomerulär funktion: Glomerulusfiltrationens storlek och relation till
S-[kreatinin]. Faktorer som påverkar glomerulär permeabilitet av olika
ämnen. Hur GFR regleras.
-Blodflödet till njurarna och distributionen intrarenalt och dess reglering.
Syrgaskonsumtionen i njuren.
Begreppet clearance.
Tubulär funktion: funktionella egenskaper i proximala tubuli.
Cellulära mekanismer bakom reabsorption av vatten, NaCl och
bikarbonat. Urinens volym och osmolaritet i njurens olika segment.
Mekanismerna bakom reabsorptionen av aminosyror, glukos, m.m.
TAL-cellernas egenskaper. Betydelsen av vasa recta och ureas
recirkulation för att bibehålla en osmolär gradient i njurmärgen.
Hur nefronet hanterar viktiga elektrolyter som Na, K, Cl, Ca, Mg, H.
Juxtaglomerulära apparaten: Renin-angiotensin-aldosteron systemets
betydelse för intrarenal kontroll och dess roll i volymkontrollen.
Reglering av reninfrisättning, effekterna av renin och angiotensin.
Cellulära effekter av aldosteron i samlingsrören och vad som reglerar dess
frisättning.
Mekanismer som reglerar urinens volym och osmolaritet. Reglering av
frisättningen av antidiuretiskt hormon (ADH) och förmaksnatriuretisk
peptid, ANP.
Introduktion syra-bas-balans: Urinens buffertsystem och varför
ammoniak är den viktigaste bufferten.
Förstå:
-Njurens roll för att bibehålla en
konstant inre miljö.
-Reglering av extracellulärvolymen:
Samspel mellan njure, hjärta,
cirkulation och neurohormonella
system.
-Effekter av hydrering med olika
lösningar.
-Effekter av elektrolytstörningar
och koppling till njurfunktion.
Principiella verkningsmekanismer för diuretika.
Farmakologiska principer vid behandling av njursten.
Farmakologiska principer vid behandling av miktionsstörningar.
Förstå sambandet
verkningsmekanism/ effekt/
sidoeffekt vid diuretika
behandling.
Förstå läkemedelsbehandling
av njursten ur ett etiologiskt och
symptomperspektiv.
Kunskap
kärna
Övre och nedre andningsvägarnas anatomiska indelning.
Näshålans uppbyggnad och funktioner, samt bihålornas utbredning.
Struphuvudets funktionella anatomi. Luftstrupen och bronkträdets
anatomi och histologiska uppbyggnad. Alveolernas uppbyggnad och
närhet till kapillärbädden. Celltyper i respiratoriska epitelet.
Lungartärernas och lungvenernas förlopp. Lungvävnadens elasticitet.
Lungsäckens parietala och viscerala skikt,och dess betydelse
för andning. Lungornas projektion på kroppsytan. Primära och
accessoriska andningsmuskler och deras motoriska innervation.
Mekanismer för lugn och forcerad in- och utandning.
Luftflödets vägvid inspiration och
expiration. Betydelsen av
bröstkorgens mekanik för andning.
Uppkomst och konsekvenser
av olika andningshinder.
Hosta som skyddsreflex.
Kritiskt avstånd för normalt g
asutbyte mellan luft och blod.
Anatomiska och funktionella
konsekvenser av
lungsäcksperforation
(pneumothorax) och vätska i
lungsäcken (hydrothorax,
hemothorax). Fysikalisk
undersökning och avbildning av
vanliga lungsjukdomar
(pneumoni, pneumothorax,
hydrothorax). Grad av
andningspåverkan efter
ryggmärgsskada
Metoder för mätning av lungvolymer och lungfunktioner.
Funktioner hos pulmonella cirkulationen och blodflödesreglering.
Mekaniska och immunologiska försvarsmekanismer i lungorna.
Andningsmuskulaturen. Compliance begreppet. Betydelsen av surfactant
och dess reglering. Motstånd i andningsvägarnas reglering och distribution
av luftflödet. Dynamisk kompression. Andningsarbete.
Transport av syrgas och koldioxid. Kolmonooxid förgiftning. Lungornas roll i
syra-bas balansen. Gastransport, reglering. Faktorer som påverkar diffusion
och alveolär ventilation. Begränsningar av gasutbytet.
Ventilations- perfusions kvot.
Reglering av respirationen. Feed-back mekanismer. Centrala och perifera
kemoreceptorer. Reflexer från lungor och luftvägar. Reglering vid arbete
Förstå:
-variationer i perfusion och
ventilation från apex till bas och
fysiologiska konsekvenser.
Kompensationsmekanismer.
-Likheter och skillnader mellan gas-
och näringsutbyte över
kapillärmembranen i lungorna och
skelettmuskulaturen.
-Patofysiologiska mekanismer vid
obstruktiva och restriktiva
lungsjukdomarsamt störningar i
lungcirkulationen (lungödem,
lungembolier).
Farmakologiska principer för behandling av allergi i övre luftvägar,
hosta luftvägsinflammation, samt för bronkdilaterande behandling.
Principer för lokal administration av läkemedel till luftvägarna.
Kunna:
-Motivera terapistrategier vid
astma, KOL och luftvägsallergi
utifrån kunskaper om patofysiologin
vid dessa tillstånd.
