Kardiovaskulär Farmakologi - BVLP VT 2001

Hjärta:

Ischemisk hjärtsjukdom och dess behandling

Sjukdomslära - studenten skall känna till:

Klinisk bild vid akut (hjärtinfarkt) och kronisk (angina pectoris) ischemisk hjärtsjukdom

Etiologiska teorier angående ischemisk hjärtsjukdom

Riskfaktorer (rökning, hyperlipidemi, diabetes, stress etc)/skyddsfaktorer (estrogen, vin(?), antioxidanter(?) etc) för/mot ischemisk hjärtsjukdom

Utredning vid ischemisk hjärtsjukdom


Farmakologisk behandling - studenten skall kunna:

- Verkningsmekanism, beredningsformer, farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar och väsentliga interaktioner avseende organiska nitrater, beta-blockerare, Ca²⁺-antagonister, acetylsalicylsyra, lipidsänkare (Jan Oscarsson i annat avsnitt?) och streptokinas (GG: 759-779)


Hjärtrytmrubbningar (arytmier) och deras behandling

Sjukdomslära - studenten skall känna till:

- Olika former av arytmier (supraventrikulära (förmaksflimmer/fladder, WPW-syndrom), AV-block, ventrikulära (VES, ventrikeltakykardi, ventrikelflimmer) etc.).

- Etiologiska teorier angående arytmier

- Riskfaktorer för arytmier (Mg²⁺-brist, hjärtsvikt, hypo/hyperkalemi; Ca²⁺-rubbningar, hyperthyreos etc.)

- Utredning vid arytmier

Farmakologisk behandling - studenten skall kunna:

- Verkningsmekanism, beredningsformer, farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner avseende hjärtglykosider, Na⁺-kanal-antagonister, beta-blockerare, K⁺-kanal-antagonister, Ca²⁺-antagonister (GG: 839-874)

Hjärtsvikt och dess behandling

Sjukdomslära - studenten skall känna till:

- Klinisk bild vid akut (“lungödem”) och kronisk hjärtsvikt

- Känd etiologi till hjärtsvikt (klaffsjukdom, ischemisk hjärtsjukdom, arytmier, perikardsjukdomar, hypertoni etc.) och etioloiska teorier angående cardiopymopathier.

- Riskfaktorer/skyddsfaktorer för/mot hjärtsvikt

- Utredning vid hjärtsvikt

Farmakologisk behandling - studenten skall känna till:

- Verkningsmekanism, beredningsformer, farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner vad avser diuretika (loopdiuretika, tiazider och kaliumsparande diuretika), indirekta (ACE-hämmare, ATII-antagonister?) och direkta (nitrater; Ca²⁺-antagonister?) vasodilaterare, beta-blockare, kardiotropa droger (hjärtglykosider, dopamin etc)(GG: 809-838)

Hypertoni och dess behandling

Målbeskrivning
Sjukdomslära - studenten skall känna till:
- Definition av blodtryck och av hypertoni, inklusive malign hypertoni
- Klinisk bild vid hypertoni
- Känd etiologi till hypertoni och etioloiska teorier angående essentiell hypertoni.
- Riskfaktorer/skyddsfaktorer för/mot hypertoni
- Utredning vid hypertoni

Farmakologisk behandling - studenten skall kunna:
- Behandlingsmål
- Förstahandsmedel vid hypertonibehandling
- Kombinationer av läkemedel - vilka kan vara önskvärda att kombinera? Vilka skall undvikas? Vilka egenskaper hos lm är avgörande?
- Verkningsmekanism, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner avseende

1. Diuretika
2. Indirekta (ACE-hämmare, ATII-antagonister) och direkta (Ca²⁺-antagonister) vasodilaterare
3. beta-blockare
4. alfa1-antagonister, alfa2-agonister.

Sidhänvisningar i GG: 781-786, (786-789), (790-792), 792-794, (795-799), 799-803.