- Här har ni nu:
Nej!... OK!...

FRÅGEKONSTRUKTÖRERNAS UTLÅTANDEN ÖVER DE 21 ST TENTAMENSFRÅGORNA SOM FÖRESLAGITS TILL SLAMKRYPARKANDIDATER


UTSLAGET TENTAMENSSKRIVNINGEN

(Jag hade först tänkt ta med de inalles 95 (nittiofem!) st enskilda studentkommentarerna angående frågorna i denna sammanställning - men detta blir alldeles för mastigt!... Vi nöjer oss här därför med en fullständig sammanställning av själva lärarbedömningarna...)


FRÅGA 2
(Dick Delbro)
Som jag i undervisningen berättade neurosedynhistorien (och det måste rimligen vara "min version" som jag framställer den i undervisningen, som jag baserar frågan på, inte vad man kan hitta, för övrigt, i litteraturen!) så var det så att djurförsök gav INTE belägg för någon fosterskadande effekt, och därför kunde man lugnt rekommendera preparatet till just gravida kvinnor (denna historia berättad bland annat för att illustrera att tox-tester och teratogentester på djur inte alltid är tillförlitliga, och att just denna historia används av djurförsöksmotståndare för att illustrera det totalt olämpliga att överhuvudtaget använda djur för sådana undersökningar!!).

Jag väljer i frågan att göra neurosedynhistorien till ett av fyra FELAKTIGA alternativ, och formulerar därför det så att djurförsöken verkligen gav belägg för skadliga effekter och TROTS detta användes preparatet på människa.

Frågeformuleringen lyder alltså:
"Thalidomid- (= Neurosedyn)-katastrofen inträffade eftersom preparatet, trots resultaten av djurförsök, användes på människa."

Med denna formulering måste det vara uppenbart att jag menar, att man mot bättre vetande använde preparatet, trots att testerna verkligen visat skadliga effekter av substansen (och så var det ju faktiskt inte i verkligheten - man använde ju preparatet i god tro!! Och detta är alltså ett av fyra FELAKTIGA alternativ i frågan). Ordet TROTS får ju här en nyckelroll.

Hade jag menat tvärtom, d.v.s. att testerna inte gav belägg för någrasomhelst skadliga effekter av preparatet, och PÅ GRUND AV DESSA RESULTAT neurosedyn därför tryggt kunde användas på människa (som ju var exakt det som man trodde), hade jag istället skrivit

Thalidomid- (= Neurosedyn)-katastrofen inträffade eftersom resultaten av djurförsök visade att preparatet kunde användas på människa."

och då hade denna frågan blivit rätt alternativ.

Jag hämtar, för övrigt följande information ur sajten Forskare för djurförsök (http://djurforsok.blogspot.com/2005/05/svar-till-niclas-warner.html)
"Ett vanligt argument bland dem som argumenterar emot alla djurförsök är att thalidomid (neurosedyn) hade testats på gravida djur och inte funnits vara fosterskadande (teratogent). Då missbildade barn började födas argumenterades att tester för teratogenicitet inte alls går att göra på djur. Det tyska företag som utfört de få tester som gjorts hade givit djuren neurosedyn under helt fel tid av graviditeten. Hos människa är fostret mycket känsligt för teratogener under för 6-8 första veckorna medan senare perioder är tämligen okänsliga. Samma gäller djur - man hade testat djuren under fel tidpunkt av graviditeten. "




FRÅGA 18
(Christer Nilsson)
Frågan handlade enbart om förståelsen av det faktum att beredningsformen salva främst är avsedd för torr hud, och att beredningsformen kräm främst är avsedd för fuktig hud.
Detta poängterades explicit under den aktuella föreläsningen ("Vad föredrar ni på fuktig hud?" (samfällt svar: "KRÄM!...") och "Vad föredrar ni på torr hud?" (samfällt svar: "SALVA!...").
I frågan poängterades sedan upprepat att patientens hudutslag var just "fuktigt" / "vätskande"
(Övriga svarsalternativ var blaha-blaha. Det var alltså uppenbart att valet skulle stå mellan kräm och salva - och den avgörande ledtråden var minst sagt uttalad!... :-)




FRÅGA 35
(Lena Gustafsson)
Detta är ingen detaljfråga, så jag tycker frågan ”ska vi kunna sånt utantill?” är lite orättvis.

Detta är en fråga på övergripande nivå. I frågan får de uppgift om att Sobril innehåller oxazepam och att det är en bensodiazepin. På föreläsningen har vi gått igenom vanliga LM, lätt narkotika och tung narkotika med exempel på olika läkemedel som tillhör dessa grupper.
Jag tycker därför att frågan är rimlig. På mina åhörarkopior bilden ”narkotikaklassade läkemedel” med symbolerna står inga exempel, men det gick vi igenom på föreläsningen. Allt ska väl inte behöva stå på deras papper, eller?

Jag tycker att frågan kan vara kvar.




FRÅGA 37
(Lena Gustafsson)
Här kan jag mer förstå att det dykt upp frågor för den är lite lurig. Frågan är vem som inte får skriva ut receptfria ibuprofentabletter (smärtstillande). Även detta har jag tagit upp på föreläsningen och även om det inte exakt detta exempel finns med i åhörarkopiorna så står där:
Läkare – i princip fri förskrivningsrätt – alltså ok

Tandläkare – enligt LVs lista – här har jag nämnt exempel på läkemedelsgrupper (Smärtstillande vid tandvärk – ej vid tennisarmbåge, fluor, antibiotika för tandinfektion) – alltså ok

Tandhygienister – odontologisk indikation enligt LVs lista – här har jag gav jag exemplen fluor och receptfria värktabletter – alltså ok

Sjuksköterska med förskrivningsrätt får skriva preparat och indikation enligt SoS lista. – även här har jag gett exempel – alltså ok.

Barnmorska med förskrivningsrätt – läkemedel i födelsekontrollerande syfte – här gav jag exemplet p-piller, p-stav, hormonspiral och att det ej var ok med smärtstillande mot mensvärk. – alltså inte ok, dvs rätt svar

Utifrån frågan, vem får inte skriva receptfritt ibuprofenpreparat (smärtstillande), tycker jag att barnmorskor (som endast får skriva ut läkemedel i födelsekontrollerande syfte) är ganska självklart.

Jag tycker alltså inte att det är en slamkrypare och att frågan kan vara kvar.

Kommentar till fredagens två mail:

Jag kan förstå att en del skrivit sjuksköterska eftersom även de har begränsningar. Men det var endast ett alternativ som är korrekt och eftersom barnmorskor endast får skriva i födelsekontrollerande syfte så borde man förstå att det var rätt. Jag påpekade detta tydligt på föreläsningen. (Fast jag sa inte – ”obs tänk på det här för det kommer på tentan. Det skulle man kanske ha gjort...”)

Extra kommentar till fredagens mail nr 2: Barnmorskors rätt att ordinera läkemedel finns i §12 i LVFS 1997:10. , inte § 5, 7-12. I §12 står just läkemedel som används i födelsekontrollerande syfte. §5-11 upptar andra kategoriers behörighet.

Kommentar till mail 1 söndag:
Det är korrekt att barnmorskor har en sjuksköterskeutbildning i botten, men därmed inte sagt att hon är sjuksköterska med förskrivningsrätt eftersom det inte ingår i sjuksköterskornas grundutbildning. Det är i och för sig inget som säger att hon inte har den utbildningen också, men å andra sidan är det heller inget som säger att hon inte är läkare, eller florist.... Detta känns som ett försök till att gripa ett sista halmstrå...

Kommentar mail 2 söndag:
Jag har som sagt var pratat om detta på föreläsningen. Och att barnmorskor endast får skriva läkemedels i födelsekontrollerande syfte står i åhörarkopiorna + att jag pratat om det på föreläsningen.




FRÅGA 41
(Fredrik Larsson)
Frågan gällde vilken struktur som är viktigast för epitelceller polarisering och det korrekta svaret är D (tight junctions) och inget annat ty endast ”tight junction”-komplexet begränsar distributionen av apikala respektive basala plasmamembranproteiner och därmed det som kallas för cellens polarisering. Alltså utan TJ ingen epitelcellspolarisering. Celler kan vara förankrade till en yta (hemidesmosomer), till varandra (desmosomer) eller ha kommunikation via sk Gap junctions utan att vara polariserade som epitelcellen vanligen är. TJ komplexet är även viktigt för permeabiliteten över ett epitelcellslager, men frågan gällde alltså polarisering.




FRÅGA 41
(Fredrik Larsson)
Vet inte riktigt om jag skall svara på om frågan är konstig eller ej? Rätt svar på fråga 41 är i alla fall D (tight junctions). Utan tight junctions ingen polarisering dvs tight junctions är avgörande/viktigast för epitelcellens polarisering.




FRÅGA 41
(Fredrik Larsson)
Frågan gällde vilken struktur som är viktigast för epitelceller polarisering och det korrekta svaret är D och inget annat ty endast ”tight junction”-komplexet begränsar distributionen av apikala respektive basala plasmamembranproteiner och därmed cellens polarisering.




FRÅGA 41
(Fredrik Larsson)
Din beskrivning av hemidesmosomer är riktig men frågan gällde vilken struktur som är viktigast för epitelceller polarisering och det korrekta svaret är D och inget annat ty endast ”tight junction”-komplexet begränsar distributionen av apikala respektive basala plasmamembranproteiner och därmed cellens polarisering.




FRÅGA 43
(Fredrik Larsson)
Frågan gällde vilken struktur som är viktigast för epitelceller polarisering och det korrekta svaret är D och inget annat ty endast ”tight junction”-komplexet begränsar distributionen av apikala respektive basala plasmamembranproteiner och därmed cellens polarisering.




FRÅGA 43
(Fredrik Larsson)
Nej, huvudsaklig funktion hos cilier är deras förmåga att utföra rörelse. Till exempel skulle ingen upptransport av slem ske från luftvägarna om epitelet där hade varit klätt av mikrovilli istället för cilier. Mikrovilli är däremot ytförstorande och saknar förmåga till att generera rörelse.





FRÅGA 44
(Jessica Westerlund)
OK ger mig, både D och E får räknas som rätt.




FRÅGA 45
(Jessica Westerlund)
Håller med studenterna. Har blivit fel i facit. Alternativ A är korrekt.




FRÅGA 49
(Jessica Westerlund)
Angående fråga nr 49 om benskörhet. En del studenter vill ha 0,5 poäng för felaktigt svar. Motiveringen är att det inte är så stor skillnad på osteoblaster och osteocyter. Jag opponerar mig. Osteoblasterna är omogna benceller som bygger upp benvävnad. Osteocyterna är mogna benceller som utgör färdig benvävnad. Vid benskörhet blir benvävnaden skör för att det är en obalans mellan de celler som bryter ner vävnaden (osteoklaster) och de celler som bygger upp vävnaden (osteoblaster). Rätt alternativ blir därmed A.




FRÅGA 51
(Jessica Westerlund)
Alternativ D hade jag tänkt mig. Men E är inte helt fel heller. Så rätt svar: D o E.




FRÅGA 55
(Madeleine Nordén)
Det var någon som klagade på fråga 55. Men där är det solklart att D är rätt svar för jag minns väldigt väl att jag sa att det inte finns satellitceller i hjärtmuskulaturen och sen har jag inte sagt att det finns 1-2 kärnor. Det finns bara 1 centralt placerad kärna. Tycker med andra ord inte att denna fråga ska klassificeras som slamkrypare.




FRÅGA 56
(Mikael Nilsson)
Förvirringen bottnar tydligen i att man frågar efter meningiernas inbördes ordning ”inifrån och ut” medan svarsalternativen genomgående listar avsedda strukturer ”utifrån och in“. Eftersom svarsalternativen tydligt anger vad som är ytterst-mitten-innerst kan det inte råda någon tvekan om vad som menas (”ytterst kan aldrig vara samma sak som innerst och vice versa). Endast svarsalternativ D är korrekt.




FRÅGA 57
(Mikael Nilsson)
Efferent betyder utåtgående, vilket är en del av kunskapen som testas. Endast ett fullt korrekt svarsalternativ finns. Vi ger aldrig halva poäng i denna form av tentamen.




FRÅGA 60
(Mikael Nilsson)
Nagelbädden är ingen tillväxtzon, nageln är endast förankrad i densamma och glider på den när den växer. Tyvärr kan vi inte ta hänsyn till att man ”kunde rätt svar men tänkte fel”.




FRÅGA 62
(Madeleine Nordén)
Svar D är felaktigt. Tappar ser man mest av i macula lutea, inga stavar finns där överhuvudtaget. Om man vet att tappar ger oss vårt färgseende och stavar att vi kan se svartvitt så vet man att i fovea som är den punkt där vi ser skarpast består av tappar och inte stavar.

Jag står på mig och anser inte att frågorna ska klassas som slamkrypare.




FRÅGA 63
(Madeleine Nordén)
Jag frågar om kammarvattnet (aqueous humor) och det finns enbart i den främre kammaren som i sin tur delas upp i två rum. I den bakre kammaren finns glaskroppen (vitreous body) och den är en gelatinlik massa. Kammarvattnet lämnar ögat via Schlemms kanal det står på sid 493 i lärobok. Det gäller att veta var man hittar kammarvatten och var man finner glaskroppen. Det var rätt självklart att kammarvattnet inte är en gelatinlik vätska. Både kammarvattnet och glaskroppen bidrar till ögats form.




FRÅGA 69
(Lars E Ericson)
Otosalpingit. Visst kan trumhinnan vara påverkad (t ex indragen) men medför inte tecken på iinflammation som rodnad och perforation. Invändningen gillas inte!




FRÅGA 76
(Mikael Nilsson)
Svarsalternativ D skulle fullt korrekt lyda: avgränsar lungsäckshålan. Alternativ D kan således tolkas som felaktigt. Poäng ges således för D (liksom för E). Däremot är svarsalternativ B, att pleuran täcker bröstkorgsväggens insida, korrekt, det parietala bladet är förankrat där och det är funktionellt viktigt (inandning innebär att bröstkorgen vidgas och lungsäcken måste följa med i den rörelsen). Att den sedan täcker merparten men inte hela bröstkorgsväggens insida är en annan sak (svarsalternativet lyder inte heller så). Faktum är att pleura även täcker merparten av hjärtat (vilket en student argumenterar för motsatsen). B ger ingen poäng.




FRÅGA 78
(Mikael Nilsson)
Nog har jag för mig att begreppet gonader har nämnts på föreläsning, men om en majoritet av kursens deltagare tycker annorlunda och menar att det var den ”skummaste” frågan så är jag villig att stryka frågan från tentamen. Kursledaren kan förfråga om det är kursdeltagarnas mening i stort.




FRÅGA 79
(Mikael Nilsson)
Här efterfrågas ”mest rätt svar” eftersom ytterligare alternativ delvis passar in. Ledinfektion är mest rätt. Halvpoäng ges inte enligt min uppfattning i M&C frågor.




FRÅGA 80
(Mikael Nilsson)
Lumbago = ryggont, enda rätta svaret. Ischias innebär utstrålande smärtor i extremiteten motsvarande en nervrots dermatomområde som förmedlas av ischiasnerven. Om kombinerat med ryggont heter det lumbago-ischias.




(2007-01-26)