Bästa BVLP/apex-are!

Jag vill tacka alla för Ert engagemang och aktivitet under delavsnittet ”Djurförsök och
Försöksdjur”. Upplägget var ju sådant, att medan de första tre dagarna var lärarstyrda blev
ju torsdagen (5.12) väsentligen studentstyrd; jag hade tänkt från början att torsdag f.m.
skulle innehålla renodlad presentation av respektive grupparbeten och att på
eftermiddagen skulle det följa en allmän diskussion. Nu blev det ju litet ändrat eftersom
varje framställning följdes av många frågor och synpunkter, och det hela styrde sig själv
till att komma att utgöra en hel diskussionsdag. När denna diskussion närmade sig sitt slut
fick jag frågan från flera studenter varför vi inte hade bjudit in företrädare för motsatta
ståndpunkten (d.v.s. från t.ex. Förbundet Djurens Rätt); eftersom varje dag enbart
djurförsökspositiva föreläsare fått utrymme att framträda, borde för balansens skull andra
ståndpunkter också tillåtas att få komma till tals! Jag tycker att denna synpunkt är
principiellt mycket viktig, och jag vill gärna kommentera mitt upplägg av detta delmoment
av den aktuella kursen. Syftet har varit att informeraom djurförsök, men inte debattera
djurförsökens vara eller inte vara i den biomedicinska forskningen. I detta kursavsnittet
har vi utgått från de faktum att djurförsök är grunden för väsentligen all befintlig
kunskap; vill vi ha mer kunskap (vill vi det?, behöver vi det?, beakta aids-katastrofen!) får
vi nog tänka oss att en mycket stor del av forskningen även i fortsättningen kommer att
baseras på djurförsök. Den komplexa helheten kan inte självklart datasimuleras på
nuvarande stadium, eller ens beskrivas av cell-kulturer i monolayer.

Avsikten med detta kursavsnitt är därför att ge en bakgrund till djurförsökens historik;
allmän metodologisk djurförsökskunskap, samt litet grundläggande kunskaper om ett av
våra vanligaste försöksdjur; det regelverk som ger den svenske forskaren laglig rätt att
bedriva djurförsök; samt något om hur djurförsök bedrivs på universitet respektive inom
industrin; och vidare, något om forskarens möjlighet att utnyttja alternativa metoder för
att lösa biologiska frågeställningar.

Jag är inte övertygad om att det är meningsfullt att bjuda in motståndare till djurförsök för
att diskutera sådana alternativa metoder. Jag vill tro att det är solklart, att motståndare till
djurförsök är motståndare till djurförsök – det ligger i sakens natur, och att de alternativa
metoder som dessa väsentligen förespråkar är forskning som inte utnyttjar djurförsök.
Detta är en självklarhet, och en sådan ståndpunkt framgår också väldigt klart i senaste
numret av Götheborgske Spionen. Det här kursavsnittet har alltså till syfte att diskutera
olika aspekter av djurförsök, som Sveriges lag ger forskaren utrymme till att utföra,
däremot avser inte kursavsnittet att diskutera de etiska ställningstagandena bakom
djurförsöken. Jag har faktiskt erfarenhet de senaste två åren av att ha en representant för
Förbundet Djurens Rätt som medverkande i sista dagens diskussionsomgång, men jag
tycker inte det har fallit ut helt bra! Jag uppfattar det som att diskussionen polariserades
till ett läger som var för, och ett som var emot djurförsök och, än en gång, en sådan
diskussion är faktiskt inte syftet med kursavsnittet. För övrigt, under kursavsnittet har just
Förbundet Djurens Rätt nämnts vid flera tillfällen, bland annat visade jag första dagen
deras grundprinciper i sammanfattning, och i åtminstone ett av grupparbetena berördes
dess ställningstagande mycket noggrant. Vidare, anser jag att fördelningen av tema för
grupparbetena har gjorts på ett sådant sätt att bägge ståndpunkter fått ungefär lika stort
utrymme, med avsikt att väcka studentens medvetenhet om den etiska problematiken
(och alltså inteatt efterfråga ett ställningstagande!). Jag anser inte att jag begår en
försummelse gentemot objektiviteten om inte en ledamot för Förbundet Djurens Rätt
bjuds in för att komma till tals. På samma sätt anser jag att jag skall kunna diskutera de
molekylära mekanismerna för ett visst läkemedel utan att bjuda in någon representant för
alternativ medicin, t.ex. homeopati!

Jag var mån om att betona att grupparbetesredovisningarna och efterföljande diskussioner
(på torsdagen) blir vad studenten gör det hela till. Jag har försökt att hålla mig i

bakgrunden så gott jag har klarat av (det är svårt för en gammal lärare!!) och jag tycker att
det hela blev mycket bra i er egen regi. Det var bara litet tråkigt att i stort sett halva kursen
hade droppat av efter lunch då vi fortfarande hade en eller två presentationer kvar. Jag
hoppas att detta inte är uttryck för att ganska många på kursen trots allt inte uppfattar
djurförsöksproblematiken i er kommande yrkesverksamhet som något ganska ointressant.

Tack än en gång för Era insatser och nu till något helt annat: Nedan skall jag som utlovat
ge en mycket kort sammanfattning vad som är viktigt på mina respektive kursavsnitt
(inför tentaläsningen).

Med vänliga hälsningar

Dick Delbro

Muskelfysiologi: Kompendiet anger de fakta som det kan komma tentafrågor på. Endast

det som står i kompendiet utgör underlag för tentafrågor.

Några efterfrågade ordförklaringar: Tetanisk kraft: Den kraft som muskeln utvecklar
under glatt tetanus (= maximal kraftutveckling). Tetanus: Det tillstånd då hög
stimuleringsfrekvens leder till att enstaka twitchar summeras till en ihållande kontraktion
(kallas också glatt tetanus). Förkortningshastighet: Den hastighet med vilken muskeln
förkortas (vid isoton registrering).

Organsystem – fysiologi: Följande som tagits upp på föreläsningarnaär viktigt och kan utgöra
underlag för tentafrågor (men inget utöver det som sagts på föreläsningarna kommer att
efterfrågas!):
Begreppet organsystem; – att kunna relationen mellan de 4 viktiga organsystemen som
anges i Fig. 3; - vätskekompartments enl. Fig. 4 (obs, ej siffror!!); - begreppet inre miljö =
interstitialvätska; - begreppet homeostas; - begreppet homeostatisk reflexbåge, som den
illustreras i Fig. 7; - begreppet negative feed-back; - begreppet integrating center, som det
framställs i Fig. 8; - olika signaleringssystem, enl. Fig. 9; - de två kretsloppen enl. Fig. 14,
inflödet av stora kretsloppets vener i höger förmak, utflödet från höger kammare till
lungkretsloppet, inflödet från lungkretsloppet till vänster förmak, utflödet från vänster
kammare till stora kretsloppets artärer; - hjärtats retledningssystem enl. Fig. 16: Den
elektriska impulsen genereras i sinusknutan, sprids över förmaksmuskulaturen och
depolariserar denna till kontraktion, aktiverar AV-noden och sprids till kamrarna genom
retledningssystemet och depolariserar dessa till kontraktion; - gasutbytet mellan alveolen
och lungkapillären enl.Fig. 25 och 26; - njurarnas viktigaste funktioner, enl. Fig. 27,
punkterna 1-3; - nefronet som den funktionella enheten i njuren, enl. Fig. 29; - mag-
tarmkanalens viktigaste funktioner, som beskrivs i Fig. 34: Motilitet = transport av föda
och mekanisk sönderdelning, kemisk nedbrytning genom sekretion av syra från
magsäcken och sönderdelande enzymer från pancreas och från tunntarmsslemhinnan,
absorption i framförallt tunntarmen av vatten, elektrolyter och näringsämnen
(kolhydrater, aminosyror och fettsyror), och till slut lagring i colon (med absorption av
vatten och salter) och uttömning av avföringen genom ändtarmen; - mag-tarmkanalens
eget nervsystem (Fig. 35).

Djurförsök och försöksdjur: Det principiella regelverket för forskning som omfattar

djurförsök, som det framställts av Ove Lundgren. – Innebörden av begreppet ”de 3 R-
en”.