Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4th
ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som
repetition).
•tillstånd med kronisk hyperglykemi som beror på nedsatt eller upphörd insulinsekretion, i
kombination med varierande grad av perifer insulinresistens.
•prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker.
•ffa barn och ungdomar under 20 år.
•akut insjuknande: polyuri, törst, trötthet, viktnedgång, ketonuri, illamående, synnedsättning.
•autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar
→symtom)
•samsjuklighet med andra autoimmuna sjukdomar.
•ärftliga faktorer.
•LADA (latent autoimmune diabetes in adults), vuxna, långsammare förlopp.
•de flesta som insjuknar är >40 år.
•majoriteten av Typ 2-diabetiker är överviktiga.
•insulinresistens i kombination med gradvis ökande svikt av beta-cellsfunktionen: relativ
insulinbrist.
•insulinresistensen leder till minskat glukosupptag i skelettmusklernaoch ökad
glukosproduktion från levern.
•progredierar på grund av avtagande insulinsekretion. Beta-cellerna sägs ibland brännas ut så
småningom, en annan teori är att en glukostoxicitet misstänks ligga bakom den
progredierande förlusten av insulinsekretion.
•mycket hög ärftlighet.
•det metabola syndromet (insulinresistens,hypertoni, bukfettma, dyslipidemi (låga HDL,
höga triglycerider, aterogent förändrade LDL-partiklar)).
•MODY-maturity onset diabetes in youth
Under graviditet ökar normalt insulinresistensen. Vissa kvinnor kan inte kompensera detta
med ökad insulinproduktionoch får insulindiabetes. Ökad risk att utveckla framförallt Typ 2-
diabetes.
Pankreatit, pancreascancer, endokrina sjukdomar.
Komplikationer vid alla typer av diabetes
•mikrovaskulära komplikationer, specifika för diabetes-neuropati, retinopati, nefropati.
•makrovaskulära komplikationer, dominerar vid Typ 2-diabetes-hjärt-kärl-sjukdom, stroke.
Ålder, diabetesduration
Hyperglykemi
Hypertoni
Dyslipidemi
Rökning-av särskild betydelse för nefropati.
God livskvalitet och undvika senkomplikationer. Metabol kontroll viktigast: både hypo- och
hyperglykemi kan ge symtom och långsiktiga skador. HbA1c och hemmatest.
Icke-farmakologisk behandling vid alla typer av diabetes
Motion- perifer insulinkänslighet ökar, LDL, triglycerider, blodtryck sjunker, HDL
ökar.
Kost
Viktreduktion för överviktiga
Rökstopp
Försiktighet med alkohol (kaloririkt och ger hypoglykemi samt dålig fettprofil)
Må bra, depression →sämre metabol kontroll →hyperglykemi kan ge depression
Farmakologisk behandling vid Typ 1-diabetes
Alla Typ 1-diabetiker kräver insulinbehandling.
•allainsulinsorter är identiska med humaninsulin.
•rekombinant DNA-teknik.
•100 E/ml.
•insulin bryts ned i GI kanalen och måste ges parenteralt. Absorptionen påverkas av stress,
kroppstemperatur, injektionsplats m.m., m.m.
•metaboliseras i levern, elimineras i njuren.
• dosberoende kintetik (långsammare och längre effekt ju mer som ges), dessutom varierar det
mellan dag till dag och absorptionshastigheten beror mycket på vart insulinet ges, temperatur,
massage av området etc.
•passerar ej placentan.
•man försöker efterlikna basalnivåer mellan måltider och toppar efter måltider.
Kortverkande insulin: börjar verka efter 30 min, verkar under 5-8 h. Actrapid®.
I det extra snabbverkande Insulin lisprohar ordningsföljden mellan två aminosyror kastats
om, snabbare absorption men kortvarigare biologisk effekt. Dimer istället för hexamer.
Nästan omedelbar effekt, duration 2-5 h. Humalog®.
Kortverkande insulin kan ges i.v., i.m., s.c. Ges framförallt i bukfettet för snabbare
absorption.
Kombinationerav kortverkande och medellångverkande insulin.
•Långverkande basinsulin i kombination med snabbverkande måltidsinsulin, exempelvis 1
basdos och 3 måltidsdoser. Om man använder den kortverkande insulinanalogen lispro krävs
en högre basdos, exempelvis ges en basdos till natten och en på morgonen.
•Justering av insulindosen görs (av patienten) med ledning av ett medelvärde av blodgukos.
•Subkutan insulinpump, (halva insulindosen ges som basal insulininfusion och hälften före
måltiderna. Allt insulinet i insulinpumpen är kortverkande).
Farmakologisk behandling vid Typ 2-diabetes
Tablettbehandling. Blir aktuell framför allt när kostbehandling under 1-3 månader inte gett
önskat resultat.
1. Sulfonureider (SU). Glibenklamid, Daonil®, Glipizid, Minidiab®.
•utvecklat från de gamla sulfapreparaten.
•ger insulinfrisättning från B-cellerna genom att interagera med ATP-beroende K-kanalen,
SUR-1. Kräver alltså att patienten har en egen insulinproduktion.
•ökar också den perifera insulinkänsligheten.
•viktökning pga ökade insulinnivåer.
•t _ 2-4h. Blodglukossänkande effekt i 24 h. Den farligaste biverkan är hypoglykemi.
Självmord, överdos, behandling kontra den vid insulin.
•kontroversiellt preparat. Farligt för B-cellerna? Farligt för hjärtat?
•trots allt förstahandsbehandling av typ 2-diabetes.
•hög proteinbindningsgrad, men ganska liten risk för displacement, dock viss försiktighet
med t ex NSAIDs.
• levern metaboliserar SU (konkurrens med andra läkemedel), inaktiva metaboliter utsöndras
via njurarna. Stor individuell skillnad mellan metabolisering och eliminering. Ges ej vid njur
och leversjukdomar.
•non-SU. Repaglinid. NovoNorm®. Mkt potenta och fysiologiska. Annat protein än SU. 1:st
phase insuline response.
2. Biguanider,(Metformin, Glucophage®).
Man vet inte riktigt hur biguaniderna verkar.
a) minskad glukosnybildning i levern.
b) ökar perifer insulinkänslighet sekundärt.
c) förlångsammat glukosupptag i tarmen.
•Ingen viktökning.
•förstahandspreparat till patienter med uttalad övervikt.
•saknar glukossänkande egenskaper hos icke-diabetiker.
•sänker blodsockeret ca 6 h.
•utsöndras ometaboliserat via njurarna. Kan ackumulera vid sänkt njurfunktion,
kontraindikation. Skall sättas ut 2 dygn innan röntgenkontrastundersökning på grund av risk
för övergående njurfunktionsnedsättning vid röntgenkontrastmedel, varvid metformin kan
ackumuleras.
•ej till patienter med hög hypoxirisk, exempelvis hjärt-och kärl samt lungsjukdom och
njurinsufficiens, på grund av risk för laktatacidos.
•kan ge B12-brist.
3. Alfaglukosidashämmare. Akarbos. Glukobay®.
Inhiberar tunntarmsmukosans alfa-glukosidaser (sackaras, glukomutas, maltas) vilket
resulterar i ett långsammare monosackaridupptag och lägre hyperglykemi efter måltiden.
•absoreras försumbart.
•blodsockersänkande effekten är lägre än för SU, men toxiciteten är också lägre.
•kan användas som tillägg, eller ensamt.
4. Glitazoner, Tiazolidindioner(Rosiglitazon, Avandia®).
Glitazonerna aktiverar PPAR-gamma, en cellkärnsreceptor som ökar genuttrycket av flera
gener som ökar insulinkänsligheten i de vävnader som innehåller PPAR-gamma.
•sänker blodsocker lika bra som SU.
•viktuppgång-stimulerar fettvävnad.
•ger inte hypoglykemi.
•effekter på andra komponenter i insulinresistenssyndromet, t ex blodtryck, dyslipidemi, och
minskar atherosklerosprocessen-diabetesläkare.
•används tillsammans med metformin eller SU-additiv effekt.
•eventuella leverbiverkningar, kolla leverenzymer.
•ca 3 mån innan full effekt.
•ges ej tillsammans med insulin i sverige pga stor ödemrisk.
All peroral antidiabetika måste sättas ut under graviditeten.
All peroral antidiabetika har GI biverkningar.
Biguanider och SU har visad effekt mot mikrovaskulära sjukdomar. Biguanider finns studier
som pekar på effekt på makrovaskulära sjukdomar. Troligen kommer inga sådana studier att
göras på glitazonerna, eftersom det finns accepterade preparat med god effekt, men
arterosklerosprövningar kommer nog att göras.
när peroralbehandling sviktar.
•viktuppgång.
•engångsdos till natten. Ibland även måltidsinsulin.
•sätts ibland in i senaste laget. Patienten kan ha symtom som depression och trötthet.
Hyperglykemi kan ge depression som kan ge ökad depression.