Några aktuella frågor mm


Här nedan berörs ett antal frågor som kommit upp under kursens gång: (2005-12-17)


1.) Någon undrade över den ovanliga beredningsformen REKTALSKUM:

- Används främst för att administrera inflammationsdämpande preparat vid tarmsjukdomen ulcerös colit (vilken ni kommer att höra mer om på Delkurs 4)

Skummet införes således rektalt med hjälp av en tryckbehållare.



2.) Dessutom undrades över skillnaden mellan begreppen INJEKTIONS- OCH INFUSIONSSUBSTANSER (= pulver av frystorkade lösningar - ofta med sep lösningsvätska - som skall beredas före administrationen)
å ena sidan
och
INFUSIONSKONCENTRAT (= pulver eller koncentrerad lösning - ofta med sep lösningsvätska - som skall spädas upp före administrationen)
å den andra...

- Således flyter begreppen ihop i praktiken - och det kommer inga kluriga tentafrågor på detta...



4.) Någon saknade en länk även till LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDEN i Solna. (Vi har ju en lista över ett antal andra organ som är involverade i lkm-frågor...)
- Här kan ni läsa precis allt som gäller om aktuell prissättning och rabattering mm. (Dessutom föreläses mer om detta på tisdag 20/12!)...



5.) En fråga om begreppen:

- Additiva effekter ("1+1=2")
- Synergism ("1+1=3")
- Potentiering ("0+1=2")


Begreppen används för att beskriva principiella skillnader i effektstorlek när två läkemedel påverkar varandra:

a.) Additiv effekt:
Två läkemedel A och B har givna vart och ett för sig (ungefär) lika stor effekt.
Ger man båda läkemedlen på samma gång blir effekten (ungefär) dubbelt så stor som när man ger dem var för sig.
Exempel:
En patient har huvudvärk.
Tar han A tycker han att han blir bättre ("nu har jag bara hälften så ont - men huvudvärken är inte helt borta")
Tar han B tycker han också att han blir bättre ("nu har jag bara hälften så ont - men huvudvärken är inte helt borta")
(Båda preparaten har lika stor effekt vart och ett för sig)
- Tar han då både A och B samtidigt och märker att huvudvärken inte bara lindras "till hälften" - utan den försvinner helt så blir ju effekten dubbelt så stor när han tar båda samtidigt! :-)
Detta kan man kalla "additiv effekt".


b.) Synergistisk effekt:
Två läkemedel A och B har givna vart och ett för sig (ungefär) lika stor effekt.
Ger man båda läkemedlen på samma gång blir effekten däremot klart MER än dubbelt så stor som när man ger dem var för sig!:
Exempel:
En patient har bakterieinfektion i urinvägarna ("blåskatarr/urinvägsinfektion; UVI). Vid provtagning hittar man 3 miljoner av de infektionsframkallande bakterierna i en viss mängd urin.
Tar hon A minskar bakteriemängden till 2 miljoner, bakterierna försvinner alltså inte helt och hon blir lite bättre - men inte helt botad från infektionen.
(1 miljon bakterier har försvunnit)
Tar hon B minskar bakteriemängden också till 2 miljoner, bakterierna försvinner alltså inte helt och hon blir lite bättre - men inte helt botad från infektionen.
(1 miljon bakterier har försvunnit)
Tar hon emellertid både A och B på samma gång försvinner bakterierna helt! ("noll bakterier i provet) och hon blir helt bra :-) (3 miljoner bakterier har försvunnit)
Detta kan man kalla "synergistisk effekt"


c.) Potentierande effekt:
Av två läkemedel, A och B, har A ingen effekt alls ("noll effekt") om man ger enbart detta mot en viss sjukdom. B har dock en viss effekt om man ger det enbart.
Givna tillsammans gör A så att effekten av B blir mycket större än om man enbart tar B ("A potentierar B")
Exempel:
En patient tar enbart penicillin mot en infektion i lungorna, men blir inte helt bra.
Tar han då ett preparat som kallas probenicid (som enbart påverkar njurfunktionen) påverkas naturligtvis inte lunginfektionen alls...
Ger man däremot dessa båda preparat samtidigt gör probenicid så att mindre penicillin kan kissas ut via njurarna - mer penicillin stannar kvar i kroppen och kan därigenom verka effektivare mot lunginfektionen - som läker ut!
Då säger man att probenicid (som ju i sig inte alls hjälper mot infektioner) har potentierat penicillineffekten.



6.) Beträffande begreppet FARMAKOEKONOMI finns ett LÄSVÄRT KAPITEL I LB för den extra intresserade....

- INTERNATIONAL SOCIETY FOR PHARMACOECONOMICS & OUTCOME RESEARCH (ISPOR) är ett stort internationellt organ för farmakoekonomi i vidaste bemärkelse...

I UPPSALA ges kurser i (bl a) farmakoekonomi:

- (Farmakoepidemiologi och farmakoekonomi C, 5 poäng)
- (Farmakoepidemiologi och farmakoekonomi B, 7 poäng)
- (Farmakoepidemiologi och farmakoekonomi 3FS767, 7p )

- Titta gärna lite på detta stoff om det kan verka intressant för er framtida yrkesgärning - annars kommer givetvis inga djupgående tentafrågor om (det något luddiga begreppet) farmakoekonomi...



7.) Någon undrade över begreppen "EC50" (i samband med tolkning av koncentrations-responskurvor)
och
"ED50" (inom lkm-toxikologi):

- "EC50" används således oftast när man tolkar sigmoida kurvor i semilogaritmerade koncentrations-effektdiagram (ofta kallar man dessa enbart - lite slarvigt - "dos-responskurvor"!) för att fastställa den koncentration som ger upphov till hälften av maximal effekt i samband med ett visst biologiskt experiment (t ex bildning av cAMP i en cellodling efter tillsats av en försökssubstans...)

- "ED50", däremot brukar användas för att ange den dos av ett lkm som ger upphov till önskvärd effekt hos 50% av en viss population högre biologiska individer (oftast försöksdjur)...

(- Ibland kan man givetvis beskriva resultaten även vid en ED50-bestämning med hjälp av ett semilog-D/R-diagram, men kurvorna blir här oftast inte så vackert S-formade: EXEMPEL)



8.) För några år sedan förekom - som nämnts - DISSEKTIONSDEMONSTRATIONER på kursen. Här finns alltså länkat till en samling filmer av olika dissektionsövningar, för den nyfikne...