- Här några frågor/synpunkter som kommit upp under kursens (inläsningens) gång:






1.) Tiazider vid diabetes insipidus

Några studenter har tagit upp frågan om det något paradoxala i att man använder urindrivande medel vid tillstånd med ökad urinutsöndring(!)...

- Kort bakgrund:

Antidiuretiskt hormon (ADH) - ("ADH AND REGULATION OF H2O", University of Aberdeen, ppt) - är ett peptidhormon bildat i hypothalamus, vilket frisättes från hypofysbakloben (mycket mer om ADH och andra hypofyshormoner kommer under Delkurs 4!).

Den viktigaste fysiologiska effekten av ADH är stimulering av (basolateralt lokaliserade) V2-receptorer i nefronets distala tubuli och samlingsrör, vilket (medierat via cAMP och PKA) leder till inkorporering av helt selektiva vattenkanaler, s k aquaporiner i luminala membranet.
(Se en utmärkt animation av en aquaporin i aktion här: ("AQUAPORIN", Nobelprize Org, mpeg-video).

(En artikel om kartläggningen av den milt uttryckt komplicerade aquaporin-strukturen - vilket gav nobelpris! - finns här:
- "Aquaporin Water Channels: Atomic Structure Molecular Dynamics Meet Clinical Medicine")

- Skador på detta system (diabetes insipidus) leder till nedsatt förmåga att reabsorbera H20 och kan indelas i två typer:

- 1.) Central diabetes insipidus (störd/nedsatt frisättning av ADH)

- 2.) Nefrogen diabetes insipidus (oförmåga hos njuren att svara på ADH) - t ex pga mutationer i V2-receptor eller aquaporin.

- Ett utmärkt ppt-bildspel om diabetes insipidus finns här: "DIABETES INSIPIDUS", Sultan Qabooz University, ppt.


- Vid central diabetes insipidus utgörs terapin av ersättning med syntetiska ADH-analoger (vilket ju inte låter orimligt)...

- Vid nefrogen (renal) diabetes insipidus har man alltså funnit att (bl a) tiaziddiuretika paradoxalt nog kan användas för att motverka diuresen...


Verkningsmekanismen bakom denna senare, oväntade effekt är fortfarande outredd.

- Här finns några korta artiklar om fenomenet för den intresserade :

- 1.) "New Insights Into the Paradoxical Effect of Thiazides in Diabetes Insipidus Therapy"

- 2.) "Paradoxical Antidiuretic Effect of Thiazides in Diabetes Insipidus: Another Piece in the Puzzle"





2. ) Njurmedicinska indikationer för mannitol (osmotiskt diuretikum)

- En student har påpekat att mannitol i FASS - förutom oftalmologiska och neurologiska indikationer - har den njurmedicinska indikationen:
"ökning av diures i tidig fas av akut njursvikt innan reversibel oligurisk njursvikt uppstått"
- vilket är helt riktigt...
Vad som skulle poängteras under föreläsningen var att osmotiska diuretika inte längre alls (till skillnad mot förr) används vid behandling av hjärtsvikt och/eller hypertoni.





3.) Lite mer om digitalis

- Hur vanlig är egentligen användningen? Trots att digitalispreparat inte längre utgör förstahandsmedel vid hjärtsvikt är det fortfarande många - inte minst äldre - patienter som sedan lång tid tillbaka står på denna terapi. En viktig indikation är ju fortfarande förmaksarytmier. HÄR VISAS EN TABELL över antalet "Definierade DygnsDoser" (DDD) för åren 2000 - 2004. Som synes en stadig minskning...

- En viktig biverkning av digitalis (förutom tidigare nämnda) är GYNEKOMASTI - pga att STRUKTURFORMELN för molekylen är baserad på ett steroidskelett - alltså läge för endokrina biverkningar - jämför t ex spironolakton!

- HÄR FINNS ALLT OM SJÄLVA PLANTAN för den farmakobotaniskt (trädgårds?- :-) intresserade.

- HÄR FINNS EN SNUTT OM WILLIAM WITHERINGS "UPPTÄCKT" av digitalis' medicinska egenskaper.


- För den inbitne PowerPoint-freaken finns här tre utmärkta presentationer:

- 1.) "DIGITALIS GLYCOSIDES AND CHRONIC HEART FAILURE" (Tulane University) (ppt)

- 2.) "CARDIAC GLYCOSIDES/INOTROPIC AGENTS" (Southwestern Oklahoma State University) (ppt)

- 3.) "PLANTS USED TO TREAT HEART DISEASE AND CIRCULATORY PROBLEMS" (University of Tulsa) (ppt)



(2006-06-04)